Under Almedalsveckan 2022 hände det som inte fick hända. Ing-Marie Wieselgren, engagerad och ständigt återkommande Almedalsbesökare, miste livet på Donners Plats. Ing-Marie beskrivs av alla som kände henne som en närvarande, medmänsklig, inlyssnande och mycket empatisk person som satte avtryck i alla sammanhang som hon befann sig. Samtidigt var hon inte rädd att lyfta det som är svårt och utmanande i samhället.
För att hedra Ing-Marie Wieselgren och fortsätta i hennes anda, har Region Gotland beslutat att skapa en konstnärlig gestaltning i Almedalen som bjuder in till möten och samtal.
Tre separata skissunderlag har tagits fram av konstnärer, där den färdiga installationen ska bjuda in till att stanna upp och reflektera. Du ska känna dig välkommen att sätta dig ner och samtala. Med inspiration av Ing-Marie Wieselgrens gärning och citat föra det öppna samtalet vidare. Arbetet har skett i nära samarbete med familjen Wieselgren och konstnärerna har också mött en av familjens representanter.
Ett av konstverken kommer att uppföras innan Almedalsveckan 2024. Konstnärerna förblir anonyma tills juryn beslutat vilket verk det blir.
Vilket konstverk vill du se i Almedalen?
Du har nu möjlighet att bidra genom att berätta för oss vilket av dessa tre verk du tycker bäst uppfyller syftet: En plats att möta varandra.
De tre konstverken presenteras nedan. Du kan rösta på din favorit fram till söndagen den 9 juli. Efter sommaren fortsätter Region Gotlands arbetsgrupp med processen, som leder oss fram till ett nytt konstverk i Almedalen 2024.
Klicka på länken nedan och lämna ditt svar anonymt.
The Garden of Empathy
Konstverket består av femton betongbänkar där formerna är som skurna ur två cirklar. Varje bänk är prydd med en unik teckning som kommer fram ur ytan. Bänkarna är arrangerade i olika konstellationer som tillsammans skapar en stor cirkel.
The Garden of Empathy är en installation som förkroppsligar ett utrymme där empati, vänlighet, kommunikation och förståelse byggs upp och uppmuntras. Förslaget fungerar som en mötesplats där individer med olika bakgrund kan mötas för att hitta en gemensam grund och delta i meningsfulla samtal. Samtalen stärker strävan om att vara ett öppet samhälle. Verket är en påminnelse om att det, även i kamp, alltid finns hopp om en ljusare morgondag.
Förslaget är inspirerat av den vintergröna växten Hedera Helix (Rindi på gotländska och murgröna på svenska). Hedera Helix bildar en stark och organisk sköld genom sin utbredda tillväxt. Så som Ing-Marie Wieselgrens budskap – att en väsentlig del av personlig tillväxt är att övervinna motgångar och genom att stödja och hjälpa varandra kan vi bli starkare och mer kapabla att nå våra mål.
Teckningarna på bänkarna tolkar några av Ing-Maries citat som visuella former i tre olika stilar: figurativt, abstrakt och geometriskt. Det tunna lagret av teckningar är en metafor för föreställningen om att även de minsta sambanden kan ge betydande förändringar.
Lyssnandet
Skulptur i patinerad brons. Lyssnandet är en björk som en gång tyngts ner av snö och fastnat med grenarna mot marken. På stammen finns ristningar, ord från citat och bilden av ett öra. Det krävs förvånansvärt lite att lära känna en människa. Små inblickar i någons liv är tillräckliga för att den första empatin och fröet till förståelse ska uppstå.
Att lyssna på en annan människa gör det möjligt att se bortom det första intrycket, bortom maktposition, sjukdom och diagnos. Den svaga har en tunn röst som ibland kan behöva hjälp för att höras. Ing-Marie verkar ha förstått detta mer än de flesta och hon såg till allas rätt att inte lämnas utanför.
Tung blöt snö får ibland björkar att böja sig mot marken. Om det är kallt kan trädets celler frysa sönder så att det aldrig mer reser sig, utan stannar med kronan ner mot marken. Det står sedan böjt resten av sitt liv, som att det lyssnar till det som pågår där under. I alla tider har människor ristat budskap i trädens bark, ord och bilder som kan höras över tidsåldrar med budskap om kärlek eller som en politisk manifestation.
Se (jag möter en människa)
I förslaget tecknar konstnären upp ordet Se som en vindlande stig över en kulle och tecknar genom ordet samtidigt fram en form (urgröpning) ur kullen som skapar en ny cirkelformad mötesplats i Almedalen. Stigen som formar konstverket, uppbyggt av ordet Se tecknat i skrivstil över marken, följer kullens form uppför och nedöver. På en plats uppe på kullen breddas stigen. Här placeras bänkar, liksom längre ner mot dammen. I det här nya öppna rummet finns flera bänkar som förstärker cirkelformen där man kan se varandra och sitta ner tillsammans.
Med konstverket vill konstnären fånga rörelsen och uppstannandet som sker i ett möte. Konstnären skapar en ny form, en ny situation som sammanflätar rörelse och möte gestaltat i en ny plats. En situation där det finns möjlighet att grundas i nuet om man vill. I förslaget intresserar sig konstnären för Almedalen som ”det demokratiska torget”, en plats där man utbyter tankar och idéer i korta eller långa möten med andra människor.
