Den 15 september är det den internationella dagen för demokratin. En dag som instiftats av FN:s Generalförsamling i syfte att fira och lyfta arbetet med att stärka demokratin. Vi uppmärksammar detta genom att publicera intervjun med Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot i Svenska Akademin.
Demokratin är på tillbakagång globalt och ifrågasätts av allt fler som det bästa sättet att styra ett samhälle. Men detta tyder på stor okunskap om vad demokrati faktiskt är och vad den ger oss. Det säger Åsa Wikforss – filosofiprofessorn som klivit ut ur universitetskorridorerna för att försvara kunskapen och sanningen.
– Det finns en hel del riktigt usla försvar för demokratin. Vi måste kunna ge ett vettigt svar på varför demokrati är bra.
Demokratin som samhällssystem är under attack. Sedan 2012 ser vi en stadig, global tillbakagång och demokratin i världen är nu nere på det tidiga 1980-talets nivåer.
Människors syn på demokrati verkar också ha förändrats. I USA säger 37 procent av befolkningen att de är positiva till en stark ledare som inte behöver bry sig om parlamentet. I Tyskland och Storbritannien har runt en fjärdedel samma åsikt.
I Sverige visar undersökningar att det särskilt bland unga män finns en växande misstro till demokratin som det bästa sättet att styra ett land.
Men att vi skulle kunna lösa samtidens utmaningar bättre med en auktoritär ledare stämmer inte. Det strider helt enkelt mot vad forskningen visar. Det menar filosofiprofessor och akademiledamot Åsa Wikforss, som blivit något av en talesperson för förnuft och rationalitet i en något irrationell samtid.
För att kunna försvara demokratin måste vi kunna ge ett övertygande svar på varför demokratin är bra, menar Wikforss.
– Det finns massor av usla försvar av demokratin. Folk citerar Churchill och säger att ”demokratin är det bästa av många dåliga alternativ” eller att ”demokrati är rättvist med inte effektivt”. Det stämmer inte! Demokratier levererar mycket bättre än auktoritära stater på de allra flesta punkter.
Bättre folkhälsa, lägre spädbarnsdödlighet, mindre våld i hemmet, högre nivåer av lycka, till exempel – saker de flesta människor tycker är värdefulla. Det finns massor av statistik som visar fördelarna med demokratiskt styrda länder, säger hon.
– Demokratier fattar mer kunskapsbaserade och därmed förnuftigare beslut. Autokratier förtrycker fri kunskap, fria medier och konstnärer som granskar och ifrågasätter makten. Det leder till oförnuftiga beslut och lidande i form av krig, svält och ohälsa.
Åsa Wikforss är inte statsvetare, det är hon noga med att påpeka. Att studera siffror och samhällsskick är egentligen inte hennes disciplin. Men samtidens demokratikris innehåller många filosofiska frågor – inte minst denna: Vad är sanning?
Uttrycket alternativa fakta, som lanserades av Trump-kampanjen 2016, var det som fick Wikforss att fatta pennan och ta strid för förnuft och kunskap. Fakta är fakta, oavsett vad vi råkar tro om världen, det finns inga alternativa fakta.
– Vi måste skilja på fakta och värderingar. Fakta är att demokratin går tillbaka. Att demokratin är värdefull är å andra sidan en värderingsfråga. Men det finns stark empirisk evidens för att demokratier levererar en mängd saker som de flesta människor värderar.
Sedan 2016 har mycket hänt, men inte till det bättre, konstaterar Wikforss krasst. Högerextrema och antidemokratiska krafter växer i många länder, även i Europa, och den hatfyllda retoriken ökar. I tusen små steg plockas demokratiska system ner – så små att vi inte alltid förstår allvaret förrän det är för sent.
Åsa Wikforss påpekar att demokratin har backat under samma tidsspann som smarta telefoner och sociala medier avancerat. Informationslandskapet har förändrats i en rasande fart och plattformarnas algoritmer tycks inte komma överens med det demokratin behöver: Korrekt information, pålitliga källor och en sansad offentlig debatt.
– Sociala medier påverkar absolut utvecklingen. Algoritmerna är utformade för att få oss att stanna kvar på plattformen och det görs bäst med innehåll som väcker känslor, vare sig det är sant eller inte. Det är en sårbarhet hos oss människor, vi tenderar att inte tänka klart när vi är i affekt, säger Åsa Wikforss.
– Det här vet de som kokar ihop propaganda. De spelar på starka känslor och skapar innehåll som gör människor upprörda och delar vidare. På så sätt kan propaganda få enormt stor spridning.
Hur ska då ett fritt och demokratiskt samhälle hantera detta medielandskap? Skolan har en viktig roll, menar Åsa Wikforss.
– På 70-talet räckte det kanske att säga att demokrati är fint. I dag räcker inte det, vi måste kunna formulera demokratins fördelar och prata om vad demokrati faktiskt är. Det handlar inte bara om att gå och rösta. Det handlar om så mycket mer. Dagens unga möter mycket propaganda och måste få med sig ännu mer kunskap som ett skydd.
Men det är inte bara skolans ansvar att fostra demokratiska medborgare. Olika aktörer har olika uppgifter i kampen för demokratin, menar Wikforss: Journalisters ansvar är att informera om det som händer och möta desinformationen med fakta. Politikerna har ett ansvar att bete sig civiliserat i den offentliga debatten och inte spä på polariseringen.
– Och vi har alla ett ansvar som medborgare att ta in kunskap, fatta välgrundade beslut och bete oss väl i det offentliga samtalet. Ett demokratiskt samhälle kräver ett ansvarsfyllt deltagande!
Text: Moa Candil
Bild: Roger Turesson
