Välkomnar kunskap om företagens behov och kompetens

Susanna Palomaa, Region Gotlands tillväxtchef Regional Utveckling välkomnar förstudien:
– Jag ser fram emot att få bra kunskap om vilka företag som är aktiva inom AI, digitalisering/tech och att vi får en bild av vilka ambitioner och behov de har. Då kan vi ta fram rekommendationer för hur vi ska ta arbetet vidare tillsammans med näringslivet, säger hon.

Idag saknas en helhetssyn av gotländska små och medelstora företags förutsättningar och behov av utvecklings- och stödinsatser kopplat till digital omställning. Det innebär att det företagsfrämjande systemet inte alltid är tillräckligt samordnat eller anpassat utifrån företagens faktiska utgångspunkter.

Digitala Gotland är en förstudie som ska ta fram en faktabaserad bild av hur gotländska små och medelstora företag (SMF) kan stärkas genom digitalisering, och hur AI kan vara en del av denna utveckling.

Hur ser du på dagens digitala kompetens bland företagarna på Gotland?
– Min bild, inte evidensbaserad vill jag poängtera, är att de inte hinner hålla jämna steg med den digitala utveckling som sker. Jag tror att om de fick möjligheter till ökad kompetens i digitala frågor skulle de kunna utveckla nya produkter och tjänster och effektivisera sina verksamheter.

Hur bygger Region Gotland sin egen digitala kompetens?
– Även vi behöver satsa mer både på vår digitala infrastruktur men också utbilda oss ytterligare i verktygen vi har. Jag tror vi behöver tänka digitalt i större utsträckning i samband med utvecklingsinsatser än vi tidigare gjort.

Hur kan Region Gotland hjälpa företagarna på Gotland att bli starkare digitalt?
– Det första steget är taget i och med kartläggningen av företagens digitala kompetens och vad de behöver hjälp med. Det skulle sedan behöva kompletteras med expertkompetens som kan vägleda oss i vår interna utvecklingsresa inom Region Gotland men även gällande vilka utvecklingsinsatser för företagare som är realistiska.

Vilka stöd, finansiella eller i projektform, kan Region Gotland ge i dag?
–Vi har i dagsläget inga fasta resurser som jobbar med digital utveckling på det sätt vi skulle behöva. Vi har en digitaliseringsavdelning vars uppgift i första hand är att serva koncernen Region Gotland. Vi behöver på sikt skaffa oss den expertkompetensen för att kunna stötta det gotländska näringslivet och utvecklingsaktörer bättre än vad som är möjligt idag.

Susanna Palomaa är tydlig med sin strävan och ambition att ge digital utveckling mer utrymme och resurser i framtiden. Hon poängterar att det i mångt och mycket handlar om ekonomi.
– Det handlar inte om en ovilja att resurssätta utan om Region Gotlands ekonomi, men vi skulle behöva öka våra digitala satsningar i framtiden.

Hur viktig är digitalisering för den gotländska samhällsutvecklingen?
– Den är jätteviktig och har varit viktig länge. Både internationella och nationella rapporter pekar på att Sverige ligger långt efter. Jag ser stora möjligheter i att ökad digital förmåga kan stärka Gotlands kapacitet.

Susanna Palomaa menar att digitalisering skulle göra stor nytta i det gotländska samhällsbygget, till exempel inom vården, gotländska företags utveckling av nya affärsidéer, skapa nya jobb, bidra till att stimulera inflyttning och nyetableringar av företag.
– Digitalisering kan stötta inom alla områden, konstaterar hon. Men digitalisering betyder inte samma för alla, den måste förhålla sig till just mig, till ICA-handlaren, till lantbrukaren, till sjuksköterskan, säger hon

Vilken roll har digitalisering i ambitionen att locka nationella och internationella etableringar?
– Jag tänker att det är ett viktigt verktyg. Gotland kan inte bli bäst på att utveckla AI men vi kanske kan bli riktigt bra på att använda AI och digitalisering.

Hur viktigt är det att få politiken med på digitaliseringsresan?
– Så klart jätteviktigt, de förstår nog hur viktig digitalisering är för att nå de mål vi satt upp. Varje gång jag möter en politiker pratar jag om digitalisering, vi behöver påminnas om att det påverkar på olika sätt, på många olika nivåer. Vi behöver i utvecklingsarbetet även beakta digitaliseringens och AI:s risker i samhällsutvecklingen. Detta ställer också krav på expertkompetenser.

Titta i kristallkulan, vad ser du om 5 år?
– Min ambition är att vi har ett Business Gotland med en digital struktur kopplad till våra kompetenser och resurser som ska jobba med näringslivsutveckling och företagsetableringar så att vi på bästa möjliga sätt kan hjälpa de företag och utvecklingsaktörer på ön som vill utvecklas.

Hur viktigt är det att förstudien leder till konkreta insatser?
– För mig helt avgörande, det måste bli någon sorts resultat av kunskapen vi samlar in. Jag ser framför mig att vi behöver börja med ett treårigt projekt för att därefter landa i något som kanske kan implementeras i linjeorganisationen inom Region Gotland men även ett tydligare arbete med dessa frågor inom näringslivet.

Hon poängterar att resan behöver göra tillsammans, att engagerade aktörer tar hjälp av varandra och motiveras av experter som sitter på spetskunskap.
– Region Gotland ska inte tala om för företagen vad de behöver, vi krokar arm och ger oss ut på en expedition tillsammans. Det kommer krävas tålamod och uthållighet och jag hoppas det kan skapa dialog och tankar som leder till handlingar.