Inriktningen klar för kunskaps­styrning 2026-2028

Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu ställt sig bakom inriktningen för kunskaps­styrningen 2026–2028. Inriktningen beskrivs i de regionala programområdenas (RPO) mål- och insatsplaner, som från och med nu blir tvååriga. Förändringen speglar att kunskapsstyrningsarbetet till stor del är långsiktigt och i allt högre grad en integrerad del av hälso- och sjukvårdens ordinarie utvecklingsarbete.

Mål- och insatsplanerna bygger på övergripande lägesanalyser och beskriver de prioriterade utvecklingsområden som ska bidra till en bättre vård för gotlänningarna under perioden 2026–2028. Arbetet bedrivs inom 27 regionala programområden i sjukvårdsregion Stockholm–Gotland och sker i nära samverkan med vårdens verksamheter.

– Mål- och insatsplanerna ger oss en gemensam riktning för utvecklingsarbetet på Gotland och hjälper oss att prioritera de områden där vi kan göra störst nytta för patienter och verksamheter. De är ett viktigt stöd för att omsätta nationell kunskap i praktiken utifrån Gotlands behov och skapa en mer jämlik, kunskapsbaserad och resurseffektiv vård, säger Tove Törnqvist, verksamhetsutvecklare för kunskapsstyrning och ordförande i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Kunskapsstyrningsråd.

Angelägna utvecklingsområden

Mål- och insatsplanerna lyfter fram områden där det finns omotiverade variationer i vård och resultat eller där ny kunskap behöver omsättas i praktiken. Arbetet omfattar bland annat införande av nationella kunskapsstöd, analys och uppföljning av vårdens resultat samt förbättringsarbete i verksamheterna.

Programområdena arbetar också med att identifiera och minska lågvärdevård, det vill säga vård som inte ger tillräcklig nytta för patienten, så att vårdens resurser kan användas där de gör störst nytta.

Resultat och förbättringsarbete följs upp

I mål- och insatsplanerna för 2026–2028 har uppföljning fått en tydligare plats för att följa resultat och stödja fortsatt förbättring.

Som stöd används en digital uppföljningsvy med indikatorer från flera datakällor. Den gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, identifiera förbättringsområden och skapa underlag för fortsatt analys.

– Det är väldigt positivt att se hur arbetet inom de regionala programområdena fortsätter att utvecklas. Samarbetet mellan regionerna och det stora engagemanget hos ledamöterna skapar goda förutsättningar för ett långsiktigt förbättringsarbete. Vår ambition är nu att ännu tydligare koppla de sjukvårdsregionala målen till Gotlands egna prioriteringar, säger Lena Bäckström, primärvårdschef, ledamot i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Kunskapsstyrningsråd och vice ordförande i Stockholm–Gotlands medicinska råd.