Gotlands transportvillkor i fokus på Trafikforum

Rimliga resekostnader, tillförlitliga godstransporter och framtidens färjetrafik stod i centrum när Trafikrådet bjöd in till Trafikforum den 20 oktober. För första gången fick också privatpersoner möjlighet att delta genom det nya konceptet Medborgarstolar.

Trafikforum arrangeras två gånger per år och samlar representanter från civilsamhället, akademin, näringslivet, myndigheter och operatörer.

Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin inledde mötet med att lyfta transporternas avgörande betydelse för Gotland och vikten av att fler får möjlighet att delta i samtalet om framtidens kommunikationer.

– Fungerande transporter är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna bo och leva på Gotland och för att företag ska kunna utvecklas. Många av de beslut som påverkar våra kommunikationer fattas på nationell nivå. Därför startade vi Trafikforum för ett år sedan, som ett komplement till Trafikrådet, för att samla fler perspektiv från näringslivet, organisationer och samhället i stort. Nu breddar vi deltagandet ytterligare genom våra nya medborgarstolar, där privatpersoner själva kan anmäla sitt intresse för att delta, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Erik Öhrn från Gotlands Förenade Besöksnäring fortsatte sedan med att presentera statistik som visar en svagare utveckling för Gotlands gästnätter än för Sverige som helhet.

Trafikverket om sina olika uppdrag

Trafikverket deltog med representanter för flera aktuella uppdrag: Åsa Gren Tivelius, avtalsansvarig för färjetrafiken. Pär-Erik Westin, projektledare för regeringsuppdraget om Gotlandstrafiken från 2035, och Anna Sjögren, uppdragsledare för det tillfälliga stödet till gotlänningars flyg- och färjeresor som betalas ut till gotlänningars resor under andra halvåret 2026.

De presenterade sitt pågående regeringsuppdrag om hur Gotlandstrafiken kan organiseras från 2035. Utredningen fördjupar analysen av två alternativ: statligt ägda fartyg med upphandlad drift eller en sammanhållen upphandling av fartyg och drift, (så som det fungerar idag). Uppdraget omfattar också hur framtida avtal kan utformas, bland annat när det gäller biljett- och transportpriser. Regeringsuppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.

Även avtalet för perioden 2027–2035 diskuterades. Trafikverket beskrev bland annat tydligare uppföljning, reglering av vinst samt krav på att tidtabeller ska publiceras minst nio månader i förväg. De längre överfartstiderna under lågsäsong väckte frågor i rummet om konsekvenserna för både resenärer och gods. Trafikverket har en pågående dialog med Destination Gotland och godsnäringen om möjligheten att justera ankomst- och avgångstider under kommande avtalsperiod, för en bättre tidtabell än den som nu är presenterad.

Det tillfälliga statliga stödet till gotlänningars flyg- och färjeresor togs också upp. Av de avsatta 125 miljonerna riskerar en stor del att inte nyttjas. Mötesdeltagarna lyfte frågor om stödets utformning och möjligheterna att ge större rabatter eller förlänga stödperioden.

Med anledning av en i förväg inkommen fråga redogjorde Meit Fohlin för hur Region Gotland arbetar med färjetrafikfrågor. Under hösten väntar bland annat möten med riksdagens trafikutskott och Trafikverkets generaldirektör samt genomförande av ett riksdagsseminarium om ö-politik.

Godstransporter handlar om mer än fraktpriset

Erik Bäckström från Region Gotland presenterade en ny analys av näringslivets transportvillkor. Den visar att företagens kostnader inte enbart handlar om själva färjetransporten. Väntetider, omlastning, bemanning och risken att färskvaror inte når fram i tid påverkar också konkurrenskraften.

Analysen lyfter tre åtgärdsförslag: statlig kompensation för gotländska företags transportkostnader, att Gotlands transportberoende beaktas i den nationella livsmedelsstrategin och att införa ett verktyg för att säkerställa att öars särskilda förutsättningar vägs in i statliga beslut.

Andreas Nypelius från LRF Gotland deltog och kommenterade analysen samt gav exempel från lantbruket som tydliggjorde hur känsliga transportkedjorna är. En försening kan innebära att produkter inte kan säljas och att kostnaden faller på det gotländska företaget.

Landsvägsprincip och ett bredare ö-perspektiv

Maja-Malin Ekelöf från Region Gotland presenterade en rapport som Region Gotland har upphandlat om hur en svensk landsvägsprincip skulle kunna utformas. Utgångspunkten i rapporten är att resan över havet ska ses som en del av landets sammanhängande infrastruktur. Erfarenheter från andra länder visar att valet av modell får stor betydelse för biljettpriser, resande och statens kostnader.

Mötet avslutades sedan med gruppdiskussioner där det efterfrågades ett bredare statligt perspektiv på Gotlands transportvillkor samt tydligare analyser av konsekvenserna för hela samhället. Mötesdeltagarna välkomnade att godsfrågorna fick stort utrymme på mötet och att de kommer att vara med i analyser framöver.

Region Gotland fortsätter arbetet med Gotlands transportvillkor, bland annat genom Priskommissionen, dialog med nationella beslutsfattare och arbetet för en svensk ö-politik.

I de avslutande diskussionerna lyfte deltagarna vikten av att jämföra Gotlands förutsättningar med andra öars. De efterfrågade också en bredare analys av transporternas kostnader, där inte bara statens utgifter för färjetrafiken räknas in, utan även de kostnader som brister i trafiken medför för Gotlands invånare och företag. En annan fråga som lyftes var hur hela det avsatta biljettprisstödet på 125 miljoner kronor ska kunna komma gotlänningarna till del.

Dessa inspel tas med i Region Gotlands fortsatta arbete.