Rapporter om kostnader och barnfattigdom på barn- och utbildningsnämndens sammanträde

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har sammanträtt idag den 20 oktober. Nämnden har bland annat behandlat en rapport om kostnadsjämförelser och en rapport om insatser mot barnfattigdom.

Nämnden tog del av kostnadsjämförelserna av förskola, skola och fritidshem

Nämnden tog idag del av en rapport som redovisar kostnadsjämförelser för de olika skolformerna. Rapporten ger besked om den egna kostnaden för utbildning i Region Gotland, i jämförelser med andra kommuner[1] – det vill säga för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rapporten visar att Region Gotland har högre kostnader för de olika skolformerna än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet[2].

Sammanlagt har den egna kommunen en överkostnad på 152,2 miljoner kronor för ovan nämnda skolformer, enligt kostnadsutjämningssystemet. De senaste årens anpassningar av ekonomin har inneburit att kostnaderna har minskat med 86,2 miljoner kronor. Tittar man tillbaka till 2015 var motsvarande överkostnad för Region Gotland 238,4 miljoner kronor.

Nämnden beslutade att godkänna rapporten.

– Referenskostnaden enligt kostnadsutjämningssystemet tar inte hänsyn till Gotlands unika geografiska förutsättningar, vårt ö-läge. Dock ser vi att vi har gjort en stor förflyttning de senaste tio åren. Sett till snittet i riket ligger Region Gotlands kostnader för de olika skolformerna i stort i paritet eller något över jämfört med riket, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden godkände rapport om insatser mot barnfattigdom

BUN gav förra hösten utbildnings- och arbetslivsförvaltningen i uppdrag att, utifrån Region Gotlands övergripande kartläggning av barns situation på Gotland, utreda och återkomma med förslag på åtgärder inom nämndens verksamheter för att minska barnfattigdom.

En genomgång visar att det görs många insatser för att barn och elever ska ha samma möjligheter oavsett familjens ekonomi. Verksamheterna genomför ett stort antal insatser för att minska ekonomiska hinder och ge barn och elever likvärdiga möjligheter att delta i utbildning, gemenskap och fritidsaktiviteter. Insatserna omfattar både stöd i barnets vardag och långsiktigt arbete som stärker familjers möjligheter till studier, arbete och egenförsörjning. Arbetet bedrivs på flera nivåer. Barn och familjer kan få konkret stöd genom förskola, skola och barn- och elevhälsa. Verksamheterna arbetar samtidigt med att begränsa avgifter och andra kostnader, erbjuda material och aktiviteter samt lotsa till kompletterande stöd.

Nämnden beslutade att godkänna rapporten.

- Rapporten lyfter en rad insatser som verksamheterna gör för att alla barn likvärdiga möjligheter oavsett familjens ekonomi. Samtidigt är det av största vikt att säkerställa att skolan ska vara avgiftsfri, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

[1] Jämförelserna har gjort med kategorierna liknande kommuner, kommungruppen och samtliga kommuner

[2] Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verk­samhet borde kosta, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet.