Förbättrad ekonomisk prognos och ökad måluppfyllelse för barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har sammanträtt idag den 15 september. Nämnden har bland annat behandlat delårsrapport 2 som pekar på ett årsresultat för nämnden på minus 9,7 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 8,9 miljoner kronor jämfört med delårsrapport 1.

Nämnden godkände delårsrapport 2

Delårsrapport 2 visar att samtliga avdelningar i utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) gör ett positivt resultat förutom grundskolan och avdelningen för stöd och utveckling. Grundskolan (inklusive resursskola och anpassad skola) prognosticerar ett underskott på drygt 14,8 miljoner kronor.

Detta hänger bland annat samman med att det finns färre barn och elever, framför allt inom fritidsverksamheten, vilket påverkar resultatet. En underbudgetering i skolskjutsverksamheten ger ett underskott på 1,7 miljoner kronor.

Totalt pekar delårsrapport 2 på ett årsresultat för nämnden på minus 9,7 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 8,9 miljoner kronor jämfört med delårsrapport 1.

Måluppfyllelsen är god – sju av tio mål bedöms vara uppfyllda. Särskilt positivt är att preliminära data indikerar att gymnasiebehörigheten i årskurs 9 har ökat efter två år av nedgång, att andelen behörig pedagogisk personal fortsätter att utvecklas positivt samt att resultaten visar förbättringar inom både fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande bland barn och unga.

Preliminär intern statistik för läsåret 2025/26 indikerar att andelen elever i årskurs 9 som uppnår behörighet till gymnasieskolan har ökat jämfört med föregående läsår. Behörigheten till yrkesprogram uppgår preliminärt till 81,6 procent jämfört med 78,6 procent läsåret 2024/25. Motsvarande utveckling ses även för behörighet till högskoleförberedande program.

Flera verksamheter bidrar till nämndens måluppfyllelse genom insatser som syftar till att stärka barns och elevers lärande genom hela utbildningskedjan. Förskolan fortsätter arbetet med språkutvecklande arbetssätt för att ge barnen goda förutsättningar inför skolstart. Inom grundskolan pågår tidiga och riktade insatser som har gett positiva effekter. Exempelvis intensivundervisning, specialpedagogiska insatser, mindre undervisningsgrupper, lovskola, screeningar, tätare resultatuppföljning samt samverkan mellan lärare och elevhälsa.

Den demografiska utvecklingen med minskande barn- och elevkullar väntas fortsätta och ställer krav på anpassning av organisation, lokaler och resursfördelning. Parallellt genomförs ett stort antal nationella reformer och förändringar inom skolområdet. Bland annat förbereds ny läroplan och införandet av tioårig grundskola. Samtidigt pekar nationella utredningar på ökade krav inom elevhälsoområdet.

Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten.

– Delårsrapport 2 för barn- och utbildningsnämnden är mycket glädjande läsning. Gymnasiebehörigheten ökar från föregående läsår, likvärdigheten ökar, andelen behörig personal ökar och det psykiska välmåendet ökar. Även sett till ekonomin är utvecklingen positiv och nämndens prognos för året har förbättrats med 8,9 miljoner, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Beslut fattat kring lokalerna för Sanda förskola och skola

BUN behandlade idag ärendet kring lokaler för Sanda förskola och skola som sedan några år tillbaka har varit ett ärende för nämnden på grund av renoveringsbehov, i kombination med att en förskolepaviljong haft tillfälligt bygglov. Detta har gjort att en långsiktig lösning behövts för att säkra fortsatt verksamhet. Förvaltningen fick 2022 i uppdrag att ta fram en förstudie för att kunna skapa förutsättningar för en samlad förskola och grundskola F-3.

I juni 2026 inkom ett föreläggande från miljö- och byggnämnden med krav på en åtgärdsplan för tidigare påtalade brister i förskolans lokaler.

Nämnden har nu beslutat att gå vidare med nybyggnation av en separat förskolebyggnad i två plan med plats för fyra avdelningar. Kostnaden för byggprojektet har uppskattats till cirka 40 miljoner kronor[1].

– Vi ser att vi behöver gå vidare med byggnation av en ny förskola i Sanda. Det är viktigt att vår personal och barnen i förskolan får ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö, säger Jessica Palmgren (S), ledamot i barn- och utbildningsnämnden, som var med när beslutet togs.

Ordförande (S) och ledamot från Vänsterpartiet anmälde jäv och deltog inte i beslutet.

Västerhejde skolas framtida organisering utreds

Nämnden behandlade idag projektdirektivet för utredningen kring Västerhejde skolas framtida verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som kommit i och med att Region Gotland nekats nybyggnation på skolområdet med hänvisning till Försvarsmaktens verksamhet. Det tidsbegränsade bygglovet för den tillfälliga paviljongen har nu förlängts och löper ut i november 2030. Den utredning som ska genomföras handlar om att komma fram till långsiktig organisation där antalet skolplatser anpassas till kvarvarande lokalkapacitet.

Nämnden beslutade att godkänna projektdirektivet. Löpande avrapportering i ärendet kommer att ske till nämnden.

– Vi har gjort vad vi kunnat för att säkra fortsatt skolverksamhet som idag i Västerhejde och lyft Försvarsmaktens överklagan hela vägen upp till regeringen. Efter att inte ha fått något gehör där är vi nu tvungna att utreda hur skolorganisationen påverkas då paviljongen behöver tas bort, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Nämnden tog del av redovisning av skolvalet

BUN informerades idag om utfallet av senaste skolvalet till förskoleklass. Under vintern genomfördes skolvalet för första gången i enlighet med Region Gotland nya riktlinjer för val till förskoleklass. När familjerna gjorde sina val kunde de välja upp till tre skolor och rangordna dem 1–3. Valet hanteras numera också centralt via systemet Mitt Skolval.

Inför läsåret 2026/27 hade 542 barn rätt att börja förskoleklass. 467 aktiva val gjordes till en kommunal skola. Utöver det var det 70 familjer som valt att avsäga sig kommunal skolplacering på grund av exempelvis flytt eller för att i stället söka till en fristående skola.

Av resultatet framgår att andelen ansökningar till kommunala skolor var cirka 87 procent och cirka 13 procent till fristående skolor. 105 barn (22 procent) ansökte till en annan skola än sin skolskjutsskola.

Vid jämförelse av antalet ansökningar i förhållande till antalet platser är det två skolor som sticker ut, Alléskolan och Norrbackaskolan. Det är de skolor som flest hade som sitt förstahandsval. Även Lyckåkerskolan fick fler ansökningar än vad det fanns platser.

Cirka 92 procent fick sitt förstahandsval tillgodosett. Kring sex procent blev placerade på sitt andrahandsval, eller på en skola nära hemmet när man bara gjort ett val.

– Processen med skolval enligt nytt system och nya riktlinjer verkar ha fungerat väl och de allra flesta har fått placering enligt sitt förstahandsval, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Ny riktlinje har antagits för profilverksamhet i grundskolan

BUN:s ledamöter fastställde idag en riktlinje för profilverksamhet i grundskolan, som sätter ramarna för vilka former av profilverksamhet som är tillåtna, hur antagning ska ske, samt ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och rektor. Riktlinjen reglerar också under vilka förutsättningar färdighetsprov får användas samt vilka krav som då ställs på rättssäkerhet och bedömning.

– Det är bra att vi nu har en riktlinje på plats för profiler i grundskolan för att få en tydlig process och mandat, samt likvärdighet, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

[1] Uppskattningen är från förstudiens beräkning år 2022.