Program 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

I ett skarpare säkerhetsläge behöver Sverige fler innovatörer till totalförsvaret. Hur kan lärosäten och studenter bidra med kompetens, idéer och prototyper som kompletterar industri och totalförsvar? Vilka modeller fungerar – och hur sprids de mellan lärosäten och regioner?

Utökad information om evenemanget

Kl 13:00-13:15 Introduktion av evenemanget - Anna Nyman, MCF samt rektor emeritus Johan Schnürer, ordförande CTF styrgrupp. Modererat samtal där Linköpings universitet visar hur studenter konkret bidrar till totalförsvarsinnovation. Avstamp är pilotprojektet InDefense, där studenter från flera projektkurser hösten 2025 arbetade med skarpa utmaningar från Flygvapnets Experimentkontor – tillsammans med FHS, Försvarsmakten och LiU Innovation. Resultatet blev prototyper visade på militärövning, två fortsatta examensarbeten och ett projekt på väg mot bolagisering. Vi blickar också framåt med Pilot 2 hösten 2026 med fler kurser, bredare regional förankring, större bredd på behovsägare med både civila och militära aktörer, samt en permanent tvärdisciplinär kurs från HT 2027. Målet: en modell som kan spridas till lärosäten i hela landet. Panelen diskuterar vad som krävs för att studentinnovation ska nå nytta: skarpa utmaningar, integration i befintliga kurser och rätt förutsättningar.

Medverkande

Per Olof Brehmer, Professor och vice rektor, Linköpings universitet

Anna Bergström, Programme Director Radical Innovation, Vinnova

Petronella Kjellberg Andersen, Strategic Advisor, Försvarsmakten

Daniel Kullgard, Strategic Coordinator Innovation for Civil Defence, MCF

Catharina Sandberg, VD, LEAD Business Incubator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 12029

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Per Olof Brehmer, Professor och vicerektor för samverkan och innovation, Linköpings universitet, per-olof.brehmer@liu.se

Catharina Sandberg, VD, LEAD Business Incubator

Senast uppdaterad: Torsdag 11 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Eftersom det är omöjligt att veta vad som blir nästa samhällskris behövs beredskap för det oförutsägbara. Detta inkluderar kunskapsberedskap. Tidigare internationella kriser har visat att humanistisk forskning är avgörande för samhällets motståndskraft. Hur kan humanioras beredskapsroll stärkas?

Utökad information om evenemanget

I oroliga tider krävs beredskap för framtiden. Men krisplaner och materiell beredskap räcker inte. Vi behöver också en bred kunskapsbas inom alla vetenskapsområden för att kunna möta det oväntade. En robust kunskapsberedskap vilar på forskning vars fulla potential vi upptäcker först den dag den blir oumbärlig. Under pandemin blev det tydligt att det krävdes mer än medicinsk expertis. Avgörande frågor, som hur vaccindoser skulle fördelas på ett rättvist sätt, besvarades med hjälp av humanistisk forskning. De existentiella kriser vi nu står inför har även väckt intresse för existentiell beredskap, där humanister har särskilda förutsättningar att bidra. Trots detta är möjligheterna till den grundforskning som stärker beredskapen begränsade. Hur har humanistiska forskare hittills bidragit till den svenska kunskapsberedskapen, och hur kan de göra det framöver? Vilka förutsättningar krävs för att Sverige ska bygga ett resilient samhälle?

Medverkande

Johan Schnürer, ordförande, Campus totalförsvar

Malin Mobjörk, chef för avdelningen för miljö, Formas

Jenny Björkman, samverkansdirektör, Riksbankens Jubileumsfond

Henrik Andersson (moderator), Humtank

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7501

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Onsdag 20 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Total defence involves the whole of society, including students and higher education institutions. However, it is not always clear how students can and should contribute. How can students support total defence, and what can we learn from our Nordic and Baltic neighbours?

Utökad information om evenemanget

This seminar explores the role of students in total defence, with a particular focus on how student unions contribute to strengthening democratic values. To provide an international perspective and opportunities for learning, we invite representatives from Nordic and Baltic student organisations to share how they work with these issues. The discussion will address questions such as: How do students view their role in total defence? How do student unions work with these issues, and what do they contribute? Is there greater awareness among students in the Nordic and Baltic countries than in Sweden? What similarities and differences can we identify? What can we learn from one another? The discussion will be held in English.

Medverkande

Rasmus Lindstedt (Moderator), President, Sveriges Förenade Studentkårer

Gabija Juzėnaitė, Vice President, Lithuanian National Union of Students (LSS)

Anselmi Auramo, President, University Students in Finland (SYL)

Nina Sandberg, generalsekreterare, Universitets- og høgskolerådet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 6937

Språk: Engelska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Mathilda Fredriksson, SFS, 0765440102, mathilda.fredriksson@sfs.se

Senast uppdaterad: Måndag 15 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Nordic societies are working to strengthen their resilience and comprehensive defence. How can HEIs find their role across state borders in the new geopolitical landscape – in collaboration with public, private and civil society actors?

Utökad information om evenemanget

The Swedish initiative Campus total defence gathers 37 Higher Education Insitutions (HEIs) that want to contribute with education, research and innovation relevant to the comprehensive defence that is being built up by both public and private actors. In Norway, discussions are ongoing about how HEIs may contribute, in Finland there are already collaborations between academia and branches of the defence. This seminar includes participants from the Nordic countries, both representatives of academia, industry and public authorities. Discussions focus on opportunities and challenges when it comes to collaboration in the new landscape, where all Nordic countries are NATO members. The seminar is part of the events organised by Campus total defence in Almedalen and is conducted in English.

Medverkande

Johan Schnürer, ordförande styrgruppen Campus totalförsvar, Campus totalförsvar, Försvarshögskolan

Joakim Berndtsson, Professor, Göteborgs universitet

Ilkka Niemelä, Rektor, Aalto-universitetet

Sunniva Whittaker, Rektor, medlem i norska UHRs styrelse

Heidi Backman, kanslichef, Undervisnings- och kulturministeriet

Petter Bedoire, Chief Technology Officer (CTO), Saab

Anders Persson, Head of Ecosystem Strategy & Projects, BioVenture Innovation Unit Astra Zeneca

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 6995

Språk: Engelska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Attessa Nilsson, Försvarshögskolan, attessa.nilsson@fhs.se

Arita Holmberg, Försvarshögskolan, arita.holmberg@fhs.se

Senast uppdaterad: Torsdag 11 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men också beroende av globala teknologier och molntjänster. Hur påverkas vår säkerhet, robusthet och handlingsfrihet vid cyberangrepp eller störningar?

Utökad information om evenemanget

Hur bygger vi ett robust totalförsvar i ett samhälle som är starkt beroende av digital infrastruktur, globala molntjänster och strategiska teknologier som AI? Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men digitaliseringen skapar också nya sårbarheter. Cyberangrepp, informationspåverkan och beroenden av utländska plattformar väcker frågor om cybersäkerhet, digital suveränitet och nationell handlingsfrihet. Seminariet belyser hur data, AI och andra strategiska teknologier påverkar framtidens totalförsvar och vilka kompetenser, forskningsmiljöer och tekniska förmågor Sverige behöver utveckla för att stärka samhällets motståndskraft. Diskussionen tar också upp behovet av samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi för att bygga säkra digitala system, minska strategiska beroenden och stärka Sveriges förmåga att agera i en osäker och snabbt föränderlig omvärld. Fokus riktas även mot innovation, forskning och kompetensförsörjning för framtidens säkerhet.

Medverkande

David Bergman, Forskningschef, Försvarsmakten

Patrik Sandgren, Teknikföretagen, Näringspolitisk expert inom digitalisering

Josefin vande Meer, Programansvarig på Vinnova, leder det civil-militära innovationsprogrammet ett gemensamt regeringsuppdrag tillsammans med Försvarsmakten

Jörgen Peters, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götaland

Marcus Nohlberg, docent i informationsteknologi, Högskolan i Skövde

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 10787

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Tehseen Aslam, Proprefekt/Vicerektor för samverkan/Lektor i automatiseringsteknik, Högskolan i Skövde, tehseen.aslam@his.se

Ulf Nylén, Kommunikatör, Högskolan i Skövde, ulf.nylen@his.se

Senast uppdaterad: Onsdag 10 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sverige stärker sitt totalförsvar, både militärt och civilt. Men vad innebär försvarsinnovation i svensk kontext? Är det bara en fråga för försvarsindustrin och militära aktörer, eller har även civila lärosäten en central roll genom forskning, systemanalys, utbildning och erfarenheter från kriser?

Utökad information om evenemanget

Inledning 08:00 David Bergman, Försvarsmakten & Birgitta Bergvall-Kåreborn, CTF styrgrupp. Samhällskritiska system är tätt sammanlänkade och tekniskt komplexa. De avgör Sveriges motståndskraft i såväl kris och höjd beredskap. Hur utvecklas dessa system så att de är resilienta redan i sin grundkonstruktion – robusta, anpassningsbara och möjliga att skala upp och använda för såväl civila och militära behov? Samtalet knyter an till behovet av att stärka den vetenskapliga grunden för systemisk resiliens, där teknik, medicin/hälsa, juridik och försvarsvetenskap samverkar för att analysera hur kriser sprids mellan energi-, hälso- och infrastruktursystem och hur sårbarheter kan identifieras innan en kris eskalerar. Energisystem, medicinsk beredskap, juridik, försörjningsberedskap och kritisk infrastruktur är centrala för totalförsvaret. Frågan är hur vi skapar ett sammanhållet kunskaps- och innovationsekosystem som möjliggör ett verkligt systemperspektiv, snarare än fragmenterade initiativ.

Medverkande

Nicole Kringos, KTH Center för Totalförsvar och professor i Vägteknik, Kungliga Tekniska Högskolan

Johan von Schreeb, , Professor i global katastrofmedicin KI, Karolinska institutet

Annina H. Persson, , Professor i fastighetsjuridik KTH, Kungliga Tekniska Högskolan

Annika Berthold, Chef Programkontor Hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap, Region Stockholm

Henric Johnson, rektor, Blekinge tekniska högskola

Erik Nordman, Avdelningschef för Säkerhet och beredskap, Svenska kraftnät

Anders Söderholm, rektor, KTH, Kungliga Tekniska högskolan

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 7013

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Nicole Kringos, Professor, KTH, kringos@kth.se

Annina H. Persson, Professor, KTH, ahpe@kth.se

Senast uppdaterad: Tisdag 5 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Hur stärker vi människans förmåga i extrema och högriskfyllda miljöer? Kyla, sömnbrist och stress pressar kropp och psyke. Med rätt kunskap kan vi minska skador, stärka motståndskraft och skapa hållbar operativ förmåga – utan att kompromissa med långsiktig hälsa eller återgång till civilt liv.

Utökad information om evenemanget

I detta seminarium möts perspektiv från forskning, försvar och industri för att belysa människans förmåga och sårbarhet i krig och allvarliga kriser. Hur påverkas prestation, beslutsfattande och återhämtning när människor verkar i miljöer med extrem kyla, hög fysisk belastning, infektionsrisk, avancerade tekniska system och upprepade svåra händelser? Samtalet tar ett helhetsgrepp om det mänskliga – från fysiologiska och kognitiva begränsningar till immunförsvar och psykisk hälsa över tid. Särskilt fokus riktas mot förebyggande arbete samt stöd vid PTSD och ökad suicidrisk efter insats. Seminariet lyfter hur kunskap kan omsättas i praktik: i kravprofiler, utbildning, utrustning och operativa arbetssätt, men också i långsiktiga stödinsatser före, under och efter tjänstgöring. En central fråga är hur ansvar kan delas mellan stat, arbetsgivare och näringsliv för att säkerställa att personer som verkar i extrema miljöer får rätt skydd, stöd och uppföljning.

Medverkande

Elham Rostami, Moderator, neurokirurg och forskare, Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Rickard Ånell, Ortoped, flygläkare, dykläkare, doktor i flygmedicin, medicinsk rådgivare, Saab

Ullakarin Nyberg, Psykiater och forskare, Karolinska Institutet

Jonas Enqvist, Doktor i idrottsvetenskap, forskare, Karolinska Institutet

David Bergman, Forskningschef, Försvarsmakten

Adam Linder, Läkare, professor i infektionsmedicin, Lunds universitet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 7835

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Sophie Erhart, Professor, Karolinska institutet, 070-6296706, sophie.erhardt@ki.se

Sabina Bossi, Karolinska institutet, 08-5248 60 66, sabina.bossi@ki.se

Senast uppdaterad: Torsdag 7 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Norra Sverige får en allt viktigare strategisk betydelse för energi, råvaror och säkerhet. Det kräver ett starkt totalförsvar där forskning, innovation och kompetens stärker samhällets motståndskraft. Regionens unika miljöer gör den också till en viktig testbädd för ny teknik.

Utökad information om evenemanget

Norra Sverige har en växande strategisk betydelse för energi, råvaror, klimatomställning och säkerhet. Det ställer ökade krav på ett robust totalförsvar – där kunskap, innovation och samhällsresiliens utgör viktiga delar. Forskning bidrar till att förstå och möta komplexa hot, från cyberangrepp till störningar i försörjningskedjor. Samtidigt fungerar forskningsinfrastruktur som testmiljöer där nya lösningar kan utvecklas och prövas i realistiska miljöer. Norra Sveriges unika förutsättningar gör regionen till en viktig testbädd. Universiteten spelar en central roll genom att utbilda kompetens, bedriva relevant forskning och skapa samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Investeringar i forskning och infrastruktur stärker därmed inte bara regionen, utan hela Sveriges totalförsvar och motståndskraft. Seminariet belyser hur dessa delar kan utvecklas i samspel.

Medverkande

Tora Holmberg, rektor, Umeå universitet

Per Weihed, prorektor, Luleå tekniska universitet

Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare vid Europeiska CBRNE-centret, Umeå universitet

Dag Avango, professor i historia och direktör för The Arctic Six, Luleå tekniska universitet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 10789

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Martin Englund, Umeå universitet, martin.englund@umu.se

Stina Johansson, Luleå tekniska universitet, stina.johansson@ltu.se

Senast uppdaterad: Måndag 8 juni 2026

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Handikappanpassad WC

Handikappanpassad WC

Beskrivning av samhällsfrågan

Kris, krig och ett skärpt geopolitiskt läge pressar läkemedelssystemet. Hur säkerställer vi rätt kompetens för att stärka beredskap och läkemedelsförsörjning? Vilket behov av samordning, specialistkunskap och utbildning genom hela kedjan krävs för att stå starka i nästa kris?

Utökad information om evenemanget

Kriser, geopolitiska förändringar, krig nära Europas gränser och återkommande bristsituationer sätter läkemedelssystemet under hård press. Sveriges läkemedelsexpertis behöver ses som en tydligare resurs i arbetet med att stärka beredskap och läkemedelsförsörjning. Samtalet belyser framtidens utbildnings- och kompetensbehov: Hur ska beredskapsarbetet utformas och samordnas? Vilken roll får apotekare och receptarier i kris och krig, och finns behov av nya kompetenser? Hur kan dessa perspektiv utvecklas i grund-, fort- och vidareutbildningar och hur kan det livslånga lärandet rusta yrkesverksamma för förändrade förutsättningar? Representanter från akademi, apotek, regioner, myndigheter, totalförsvar, politik och industri diskuterar under ett öppet rundabordsamtal vad som krävs för att Sverige ska stå starkare inför framtidens läkemedelsutmaningar.

Medverkande

Eva Flock, Kanslichef, Läkemedelsverket

Emma Spak, Chef, NSPL

Agnieszka Madej, Förbundsordförande, Sveriges Farmaceuter

Max Herulf, Avdelningschef, E-hälsomyndigheten

Johan Schnurer, Professor, Ordförande, Campus Totalförsvar

Bengt Mattson, Hållbarhetschef, Läkemedelsindustriföreningen

Andreas Rosenlund, VD, Läkemedelshandlarna

Jörgen Bengtsson, Programansvarig för apotekarprogrammet, Uppsala universitet

Lena Ring Wettermark, VD, Apotekarsocieteten

Cristin Lind, Generalsekreterare, EUPATI Sverige

Louise Skalin, Chefsfarmaceut, Apoteket

Lina Nordquist, Riksdagsledamot, Socialutskottet, L

Mikael Dahlqvist, Riksdagsledamot, Socialdemokraterna, S

Taha Alexandersson, Krisberedskapschef , Socialstyrelsen

Anja Sandström, Moderator

Teresa Matérn, Moderator

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7656

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Anja Sandström, Prodekan vid Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet, anja.sandstrom@ilk.uu.se

Teresa Matérn, Kommunikationschef, Apotekarsocieteten, teresa.matern@apotekarsocieteten.se

Senast uppdaterad: Fredag 22 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Forskning bedrivs om hur hjärnans signaler kan avläsas och översättas till kommandon för att kunna styra proteser. Men vad händer när mänskligt tänkande förstärks med teknik? Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan det få för individ och samhälle.

Utökad information om evenemanget

Brain-Machine Interface eller Brain-Computer Interface (BMI/BCI) rör sig snabbt från experiment till praktiska tillämpningar. Kliniska försök med implanterade gränssnitt expanderar, och forskare kan nu avkoda både motoriska intentioner och delar av inre tal i realtid. Kognitiv förstärkning handlar om att använda teknik för att stödja eller förbättra människans mentala förmågor. Det direkta samspelet mellan hjärna och teknik kan på sikt förändra hur vi arbetar, lär oss och löser komplexa problem. Vilka framtida potentiella användningsområden kan finnas inom totalförsvar, räddningstjänst och i komplexa beslutssituationer där snabbhet är avgörande? I detta samtal diskuterar vi var forskningen står i dag, vilka möjligheter som öppnas – och när kognitiv förstärkning kan bli en del av vår vardag.

Medverkande

David Gisselsson Nord, vicedekan för beredskap och säkerhet, Medicinska fakulteten och forskare vid Lunds universitets centrum för beredskap och resiliens (LUPREP)

Sebastian Merlöv, VD och medgrundare av Sweden Dynamics som utvecklar taktiska drönare för totalförsvaret

Elham Rostami, neurokirurg och forskare och föreståndare för HumanLab, Karolinska Institutet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 7015

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Lollo Pierce, Lunds universitet, lollo.pierce@lth.lu.se

David Gisselsson Nord, Lunds universitet, david.gisselsson_nord@med.lu.se

Senast uppdaterad: Torsdag 28 maj 2026

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Miljödiplomerat

Miljödiplomerat

Textning

Textning

Beskrivning av samhällsfrågan

Med ett allt högre tonläge i säkerhetspolitiken där fokus ligger på risker har även akademin dragits med. Hur ska lärosätena kunna bedriva försvarsforskning med bibehållen kreativitet och samtidigt ha ett rimligt säkerhetstänkande?

Utökad information om evenemanget

Med ett allt högre tonläge i säkerhetspolitiken där fokus ligger på risker har även akademin dragits med. Universiteten utarbetar allt striktare regler för internationellt samarbete samtidigt som EU fokuserar allt mer på att öka omfattningen av forskning med dubbla användningsområden. Hur ska lärosätena kunna bedriva försvarsforskning med bibehållen kreativitet och samtidigt ha ett rimligt säkerhetstänkande? Fastnar vi för mycket i ett säkerhetstänk och missar möjligheter till bättre lösningar som hade varit möjliga med mer samarbete över gränser och discipliner? Hur hanteras kumulativa effekter av flera regelverk? Dessa frågor ställs på sin spets i de civil-militära samarbeten vi ser allt fler av på svenska lärosäten. I denna diskussion med företrädare för svenska universitet och försvarsmyndigheter talar vi om styrkorna och svagheterna med olika samarbetsmodeller baserat på ett samarbetsprojekt inom forskningssäkerhet mellan FOI, Lunds universitet och Försvarshögskolan.

Medverkande

David Gisselsson Nord, professor och vicedekan med ansvar för internationalisering och säkerhet, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Alicia Fjällhed, forskare i försvarsanalys, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut

Camilla Eriksson, forskare, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut

Johan Bergström, professor och föreståndare, Centrum för beredskap och resiliens, Lunds universitet

Lars-Göran Larsson, Enhetschef, Enheten för utländska direktinvesteringar på ISP (Inspektionen för strategiska produkter)

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 6799

Språk: Svenska

Förtäring: Ja

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Johanna Erlandson, kommunikationschef, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, johanna.erlandson@med.lu.se

Webbplats: https://www.medicin.lu.se/