Program 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sverige vill vara en kunskapsnation rustad för framtiden. När det gäller vetenskapsområdet humaniora är dock forskningspolitiken idag både otydlig och otillräcklig. Hur ser en humanistisk ansvarsfull forskningspolitik ut? Hur skapar vi förutsättningar för världsledande humanistisk forskning?

Utökad information om evenemanget

För att hantera dagens samhällsutmaningar behövs gedigen kunskap och kompetens inom alla vetenskapsområden. I den senaste forskningspropositionen formulerades dock en forskningspolitik som i huvudsak utelämnade humaniora. Hur skall Sverige kunna navigera globala kriser utan språk, en förståelse för demokrati, etik och religion, och utan kunskaper om historien? Kan en forskningspolitik utan humaniora verkligen möta samhällets utmaningar? Årets rapport från tankesmedjan Humtank handlar om humanistisk forskningspolitik. I detta seminarium presenteras rapporten samt ges konkreta förslag på hur svensk forskningspolitik kan stärka såväl grund- som spetsforskning. En humanistisk ansvarsfull forskningspolitik behöver säkerställa demokrati, säkerhet, och akademisk frihet. Genom att stärka Sveriges kunskapsberedskap kan forskare få möjlighet att tillsammans arbeta för en sådan verklighet, samtidigt som enskilda forskare och forskargrupper ges förutsättningar att bli världsledande inom sina fält.

Medverkande

Adam Hjorthén, verksamhetsledare, Humtank

Karolina Enquist Källgren, verksamhetsledare, Humtank

Per Israelsson (moderator), Humtank

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7478

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Onsdag 20 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Svensk forskningspolitik är idag starkt inriktad mot STEM-ämnena. Samtidigt är de flesta överens om att vårt demokratiska samhälle kräver humanistisk kunskap. Hur går detta ihop? Vad behöver göras för att stärka svensk humanistisk forskning?

Utökad information om evenemanget

Den nationella politiken kring forskning och högre utbildning i Sverige domineras av fokus på de så kallade STEM-ämnena och medicinsk forskning. Strategierna för humanistisk vetenskap har lämnats därhän. Bristen på humanistisk forskningspolitik skapar en rad problem. En allt större del av den forskningsfinansiering som går till humaniora är politisk styrd snarare än forskardriven. Beviljandegraden för statliga forskningsmedel har nått bottennivåer, och en urholkad finansiering av undervisning ger allt färre humanister tid till forskning i tjänsten. Samtidigt framstår humanistisk kunskap som oumbärlig för hanteringen av vår tids kriser och utmaningar. Detta seminarium utgår från tankesmedjan Humtanks rapport om humanistisk forskningspolitik och diskuterar centrala frågor för Sverige som kunskapsnation. Vilka åtgärder behövs för att utveckla humanistisk forskning? Vilken typ av humanistisk forskning ska stödjas, och hur? Vad bör forskare själva göra, och vad kräver politisk handling?

Medverkande

Henrik Ekengren Oscarsson, Huvudsekreterare Humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet

Hans Adolfsson, rektor, Stockholms universitet och ordförande i SUHF

Maja Fjaestad, strategiskt ledningsråd för samhällsrelationer, Karolinska institutet, och fd. statssekreterare

Per Israelsson (moderator), Humtank

Victor Holmström, Sveriges förenade studentkår

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7480

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Onsdag 27 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Hur kan humanistisk forskning bidra till politiska beslut? Dagens komplexa samhällsutmaningar kräver kunskap om kultur, språk, historia och etik. Samtidigt saknas strukturer för öppen dialog mellan humanistiska forskare och politiker. Hur kan denna dialog stärkas? Vilka risker och möjligheter finns?

Utökad information om evenemanget

Människan står i centrum för vår samtids stora förändringar, problem och utmaningar. Oavsett om det rör säkerhetspolitik, AI, klimat eller global hälsa så kräver den politiska hanteringen av dessa frågor en förståelse för mellanmänskliga relationer. Här spelar humanistisk forskning en avgörande roll. Samtidigt som många humanistiska forskare upplever att deras resultat sällan efterfrågas i politiska sammanhang behöver politiker kunskapsunderlag som är konkreta och tillgängliga. I detta seminarium diskuterar vi hur dialogen och samarbetet mellan humanistiska forskare och politiker kan stärkas. Behöver forskare kommunicera sina resultat annorlunda? Behöver politiken utveckla andra former för kunskapsinhämtning? Vilka risker finns med forskningspolitisk dialog? Och vilka möjligheter öppnas om humaniora får en mer självklar plats i det politiska beslutsfattandet?

Medverkande

Stefan Svallfors, ordförande, KRAFT

Anders Ådahl, riksdagsledamot (C), och styrelseledamot i Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (RIFO), C

Sanna Wolk, förbundsordförande, SULF

Anna Ekström, ordförande Umeå universitets styrelse, Sveriges Folkhögskolor m.m, fd. utbildningsminister

Erik Isberg (moderator), Humtank

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7498

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Tisdag 9 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Eftersom det är omöjligt att veta vad som blir nästa samhällskris behövs beredskap för det oförutsägbara. Detta inkluderar kunskapsberedskap. Tidigare internationella kriser har visat att humanistisk forskning är avgörande för samhällets motståndskraft. Hur kan humanioras beredskapsroll stärkas?

Utökad information om evenemanget

I oroliga tider krävs beredskap för framtiden. Men krisplaner och materiell beredskap räcker inte. Vi behöver också en bred kunskapsbas inom alla vetenskapsområden för att kunna möta det oväntade. En robust kunskapsberedskap vilar på forskning vars fulla potential vi upptäcker först den dag den blir oumbärlig. Under pandemin blev det tydligt att det krävdes mer än medicinsk expertis. Avgörande frågor, som hur vaccindoser skulle fördelas på ett rättvist sätt, besvarades med hjälp av humanistisk forskning. De existentiella kriser vi nu står inför har även väckt intresse för existentiell beredskap, där humanister har särskilda förutsättningar att bidra. Trots detta är möjligheterna till den grundforskning som stärker beredskapen begränsade. Hur har humanistiska forskare hittills bidragit till den svenska kunskapsberedskapen, och hur kan de göra det framöver? Vilka förutsättningar krävs för att Sverige ska bygga ett resilient samhälle?

Medverkande

Johan Schnürer, ordförande, Campus totalförsvar

Malin Mobjörk, chef för avdelningen för miljö, Formas

Jenny Björkman, samverkansdirektör, Riksbankens Jubileumsfond

Henrik Andersson (moderator), Humtank

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7501

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Onsdag 20 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Sveriges regering och EU storsatsar på excellent vetenskap. Svenska forskare skall bli bäst och ligga främst i kampen om att utveckla banbrytande teknik. Men varför är det så viktigt att producera exceptionell forskning? Vad förväntas den producera? Och kan Sverige verkligen bli bäst i klassen?

Utökad information om evenemanget

Regeringen pekar ut banbrytande forskning som en av de viktigaste punkterna för att Sverige skall kunna öka produktiviteten i samhällsekonomin. Excellent vetenskap framställs som avgörande för nationell utveckling och för att Sverige fortsatt skall kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Men för vem är den excellenta forskningen nyttig? Och vad händer med humanistisk forskning när excellens likställs med tvärvetenskap och styrs i riktning mot banbrytande teknik? Tidigare utredningar har visat att svenska excellenssatsningar i liten grad har gjort forskningen globalt konkurrenskraftig. Givet de enorma resurser som investeras i nya tekniker, som AI, kvantdatorer och drönarteknik, så kan man fråga sig om svensk forskning verkligen har förutsättningarna för att ligga i framkant av teknikutvecklingen. Frågor som berör demokratisk kontroll över tekniken, där humanistisk forskning är avgörande, har potential att erbjuda Sverige en annan möjlighet.

Medverkande

Anna Valtonen, Rektor, Konstfack

Mats Benner, professor i forskningspolitik, Lunds universitet

Elham B. Rostami, ordförande, Sveriges unga akademi

Karolina Enquist Källgren (moderator), Humtank

Folke Tersman, professor i filosofi samt stl VD , Institutet för framtidsstudier

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7503

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Måndag 25 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Demokratins minsta beståndsdel är människan. Ett demokratiskt medborgarskap kräver ett offentligt samtal. Kan demokratin bestå när offentligheten domineras av maskininlärning och optimeringslogik? Vad betyder en artificiell offentlighet för demokrati och mänskliga rättigheter?

Utökad information om evenemanget

Vilka konsekvenser har artificiell kunskapsproduktion för det demokratiska samtalet? Vad händer med mänskliga rättigheter när mänsklig kunskap och mänsklig erfarenhet behandlas som träningsdata för statistiska modeller? Maskininlärning är idag inbyggd i de system vi använder för att söka information, läsa nyheter och delta i debatt. Den finns i flöden, sökmotorer, rekommendationssystem och produktionsverktyg. Maskininlärning skapar kunskap genom att hitta mönster i stora mängder data och optimera sannolikheter. Det är ingen neutral process. Det som är ovanligt, nytt eller underrepresenterat sorteras bort. Det som avviker eller stör riskerar att aldrig bli en politisk röst. Resultatet är en offentlighet som reproducerar det bekanta snarare än öppnar för det okända. Seminariet diskuterar frågor om var demokratisk kunskap skapas idag. Vad kan humanistisk forskning säga om dagens artificiella offentlighet – och omvänt, kräver dagens informationslandskap en annan humaniora?

Medverkande

Frida Orring, Samhällspolitisk chef, Microsoft

Erik Hedtjärn, redaktionschef, Svenska Dagbladet

Anna Foka, professor i digital humaniora, Uppsala universitet

Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola

Hanna Enefalk (moderator), Humtank

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 7504

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Björn K. Fritz, Humtank/Lunds universitet

Webbplats: https://humtank.se/, https://bsky.app/profile/humtank.bsky.social

Facebook: https://www.facebook.com/humtank

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/humtank

Senast uppdaterad: Onsdag 20 maj 2026