Program 2026
Lyssna
Visar 8 av 3215 evenemang
25 år av kriser: Vad har liberalismen gjort under tiden?
Tisdag 13.15 – 14.00Rullstolsanpassat
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Nu sammanfattas liberalismens idéutveckling under 2000-talets första kvartssekel. Hur har ideologin manövrerat kriser, innovationer, krig och pandemi- och en kanske egen tynande tillvaro?
Utökad information om evenemanget
2000-talets första kvartssekel sägs tillhöra populister och antidemokrater. Det talas om konservatismens återkomst och radikalisering av vänstern. Liberalismen däremot anses allmänt befinna sig i kris. Men stämmer det verkligen? Den liberala idéutvecklingen under det gångna kvartsseklet berättar en annan historia. I antologin "En liberal kanon" samlas 2000-talets viktigaste texter för liberalismen. Den visar hur liberalismen präglat, och präglats av, finans- och migrationskriser, kriget mot terrorismen, högerpopulismens framväxt, välståndsökningen, de teknologiska framstegen och mycket annat. Liberal kanon har tagits fram av Timbro förlag i samarbete med Liberal Debatt. Med texter av bland andra Anne Applebaum, Karl-Ove Knausgård, Johan Norberg och Boualem Sansal.
Medverkande
Eric Luth, chefredaktör, Liberal debatt
Lars Trägårdh, professor i historia, Uppsala universitet
Karin Olsson, bitr chefredaktör, Expressen
Johanna Grönbäck, redaktör, Timbro förlag
Catarina Starfelt, redaktör, Timbro förlag
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 9286
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Anna D. Linder, presskommunikatör, Timbro förlag, anna.d.linder@timbro.se
Webbplats: https://timbro.se/forlag/
Facebook: https://www.facebook.com/timbroforlag/
Twitter: https://x.com/timbroforlag
LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/103253901/
Senast uppdaterad: Onsdag 22 april 2026
När vallöften ska bli verkstad
Torsdag 09.00 – 09.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Opinionsundersökningarna duggar tätt ett valår. Partierna gör vad de kan för att påverka opinionen. Vad vet vi om vallöftens påverkan på opinionen och valrörelsen, spelar de någon roll? Vad kommer att hända med de vallöften som ges i valrörelsen 2026? Kan tidigare vallöftens öde säga något om det?
Utökad information om evenemanget
Politiken blivit både mer engagerande – och mer polariserande under senare tid. I seminariet diskuterar de medverkande kring frågor om hur man gör verklighet av visioner, och hur man påverkar i praktiken. Hur politiska reformer ska utformas och genomföras för att bli verklighet. Hur reagerar politiker på opinionsundersökningar? Hur tar man fram politiska förslag som lirar med opinionen? Eller som - helst - kan påverka opinionen? Kan förslag som maxtaxan i barnomsorgen vinna val - vad säger en erfaren inrikesreporter, och vad säger en tidigare statssekreterare? Hur viktiga är opinionsundersökningar för det politiska hantverket, för "Politik på riktigt"?
Medverkande
Irene Wennemo, Generaldirektör, Medlingsinstitutet
Henrik Torehammar, Inrikespolitisk kommentator, Svenska Dagbladet
Lisa Pelling, Fil Dr i Statsvetenskap och chef, Arena Idé
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 11022
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap och representant för Swepsa, Statsvetenskapliga förbundet
Senast uppdaterad: Tisdag 26 maj 2026
Bortom krisrubrikerna: Hur mår egentligen liberalismen?
Torsdag 10.00 – 10.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
För 30 år sedan var liberalismens framtid ljus. Sedan följde en nedgång i förtroendet för den liberala demokratin och ett växande missnöje med globaliseringen, kapitalismen och individualismen. Vad var det som hände? Förlorade liberalismen sin attraktionskraft när den liberala demokratin segrade?
Utökad information om evenemanget
För trettio år sedan var liberalismens framtid ljus. När Berlinmuren föll trodde många att en friare, fredligare och rikare värld väntade. Det som följde under 2000-talets första kvartssekel var en demokratisk tillbakagång, en nedgång i förtroendet för den liberala demokratin och nya konflikter både inom och mellan länder. Bland västvärldens befolkningar finns ett växande missnöje med globaliseringen, kapitalismen och individualismen. Samtidigt som det har varit ett tufft kvartssekel för liberala partier har mycket hänt inom den liberala idéutvecklingen. Vad var det som hände? Förlorade liberalismen som ideologi sin attraktionskraft när den liberala demokratin segrade? Har liberala partier svaren på dagens politiska frågor? Är det som väntar postliberalismens era, eller är liberalismens självförtroende sämre än det borde vara?
Medverkande
Viktor Barth-Kron, Politisk kommentator, Expressen
Catarina Starfelt, Redaktör, Timbro
Johanna Grönbäck, Redaktör, Timbro
Ludvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet
Max Hjelm, Ledarskribent, Dagens Nyheter
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 9119
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jonas Hinnfors, Professor emeritus, Statsvetenskapliga förbundet (Swepsa), jonas.hinnfors@pol.gu.se
Senast uppdaterad: Onsdag 13 maj 2026
Sverigebilden och säkerhetspolitikens omsvängning: Perspektiv på Nato-medlemskapet
Torsdag 11.00 – 11.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Hur förändras bilden av Sverige av oss själva och i omvärlden när den långvariga alliansfrihet bytts till Nato-medlemskap? Hur påverkas svensk säkerhetspolitik av alltmer osäker internationell ordning och skärpta säkerhetslägen?
Utökad information om evenemanget
Några av kapitelförfattarna till ”Är Sverige säkert nu? Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik” (red. Linus Hagström) diskuterar Sveriges säkerhetspolitiska omsvängning. Sverige har under två sekel förknippats med neutralitet och alliansfrihet—en politik som i hög grad har bidragit till landets självbild och internationella identitet. Hur har denna omorientering motiverats och legitimerats i offentligheten? Hur har känslor, berättelser och genusperspektiv använts för att förstå och rättfärdiga skiftet i säkerhetspolitiken? Vad innebär det att den feministiska utrikespolitiken drogs tillbaka i samband med Sveriges Nato-inträde, och hur kan detta förstås i relation till den nya säkerhetspolitiska inriktningen? Slutligen: hur ska vi se på Sveriges säkerhet drygt två år efter Nato-inträdet, i en tid då USA:s långsiktiga engagemang i europeisk säkerhet i ökande grad kan ifrågasättas och i en ny internationell oordning.
Medverkande
Niklas Bremberg, Forskningsledare, Utrikespolitiska institutet
Cecilia Åse, Professor i genusvetenskap, Stockholms universitet
Isak Svensson, Dag Hammarsköldprofessor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Elin Bjarnegård, Professor i statskunskap, Uppsala universitet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 9284
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Elin Bjarnegård, Professor i Statskunskap, Uppsala universitet, elin.bjarnegard@statsvet.uu.se
Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap, Statsvetenskapliga förbundet, jonas.hinnfors@pol.gu.se
Senast uppdaterad: Måndag 22 juni 2026
Känsla för rättvisa? Om den svenska befolkningens inställning till straff
Torsdag 13.00 – 13.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
I flera år har brott och straff varit prioriterade områden, för politiker liksom för väljare. Omfattande förändringar genomförs i kriminalpolitiken där skärpta straff på en rad områden förväntas leda till fler personer i fängelse. Hur ser allmänheten på den här politiska utvecklingen?
Utökad information om evenemanget
Frågor om brott och straff står högt på den politiska dagordningen och intresset för kriminalpolitiska frågor, liksom oron för brott, har ökat bland svenska väljare. Det finns ett stort politiskt intresse att möta allmänhetens vilja när det kommer till straff och en vanlig utgångspunkt i debatten är att allmänheten vill ha hårdare straff än vad dagens rättspraxis erbjuder. I en nationell studie undersöker vi hur människor i Sverige ser på straff i en generell mening; vilket straff de anser lämpligt när de får ta del av konkreta fallbeskrivningar, vilken kunskap de har om rådande praxis samt hur olika känslor samspelar med synen på straff. För att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet måste det finnas en balans mellan å ena sidan allmänhetens känsla för rättvisa och statens rättspraxis å den andra. Därför är djupare kunskap om människors attityder och känslor kring straff avgörande för tilliten till rättsstaten.
Medverkande
Marie Demker, Professor i Statsvetenskap, Göteborgs universitet
Johanna Grönbäck , Redaktör, Timbro
Manne Gerell, Docent i kriminologi, Malmö universitet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 7502
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap, Statsvetenskapliga förbundet, jonas.hinnfors@pol.gu.se
Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026
Från populism till nationalkonservatism: om den nya högern i Europa
Torsdag 14.00 – 14.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Partier som brukar kategoriseras som populister är numera största/näst största parti i flera europeiska länder. Är det framväxten av en nationalkonservativ, partifamilj vi bevittnar? Hur stora är skillnaderna mellan partierna? Vad händer med antietablissemangsretoriken när de når regeringsställning?
Utökad information om evenemanget
Väljarstödet för så kallat högepopulistiska partier har ökat under hela 2000-talet. Idag är partier som Alternativ för Tyskland, Reform UK och franska Nationell samling största eller näst största parti i nästan varenda europeisk demokrati. Tio år efter Brexit och Trumps första valseger är det ingen längre som talar om “peak populism”, snarare tycks det självklart att partierna är här för att stanna. Hur stora är likheterna och skillnaderna mellan partierna? Finns här en ideologisk stadga som gör det relevant att tala om en nationalkonservativ partifamilj? Hur skiljer sig denna från den gamla högern? Hur har Trump och Putin påverkat partiernas ideologi? Vad händer med antietablissemangsretoriken när de når regeringsställning?
Medverkande
Andreas Bergh, Docent i Nationalekonomi, Lunds universitet
Cecilia Garme, Fil Dr i Statsvetenskap
Andreas Johansson Heinö, Fil Dr i Statsvetenskap, Timbro
Catarina Starfelt, Redaktör, Timbro
Håkan A Bengtsson, VD, Arenagruppen
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 9067
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Andreas Johansson-Heinö, Fil Dr i Statsvetenskap, Timbro, andras.johansson.heino@timbro.se
Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap, Statsvetenskapliga förbundet, jonas.hinnfors@pol.gu.se
Senast uppdaterad: Torsdag 4 juni 2026
Tidöpakten - avtalets konsekvenser för svensk politik och demokrati
Torsdag 16.00 – 16.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Tidöavtalet innebar att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna frångick sin tidigare linje att vägra samarbeta med Sverigedemokraterna. Varför ändrade de sig? Och vad innebär Tidöavtalet för demokratin i Sverige?
Utökad information om evenemanget
Sverige var länge ett undantag i Europa. En högermajoritet i riksdagen vägrade samarbeta med ett populistiskt högerradikalt parti och lät i stället en rödgrön minoritetsregering styra landet. Nu är Sverige inte längre ett undantag. Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna normaliserats. I boken ”Tidöpakten. Så förändras Sverige (Atlas, 2026) prövas olika förklaringar till vad som hände. Blev trycket från Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas medlemmar och väljare så starkt att partiledningarna inte kunde stå emot? Eller är det Sverigedemokraterna som har förändrats? Färgas partiet inte längre av sina ideologiska rötter så att pariastämpeln har suddats ut? Innebär Tidöavtalet att rättssäkerhet och individens fri- och rättigheter urholkas på ett sätt som går emot den liberala demokratins idéer? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om vilka strategier som etablerade partier kan använda för att motverka att populistiska, högerradikala partier ökar sin politiska styrka?
Medverkande
Heidi Avellan, Senior kolumnist, Sydsvenskan
Ulf Bjereld, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Jonas Hinnfors, Professor emeritus i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Jesper Bengtsson, Chefredaktör, Dagens Arena
Andreas Johansson Heinö, Fil Dr i Statsvetenskap, Timbro
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 8257
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jonas Hinnfors, Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap, Statsvetenskapliga förbundet, Jonas.hinnfors@pol.gu.se
Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026
Vad är viktigt för väljarna inför valet?
Torsdag 17.00 – 17.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Vad är viktigt inför valet? Vilka erfarenheter från tidigare valrörelser kan hjälpa oss förstå årets val?
Utökad information om evenemanget
Med gedigen empirisk kunskap om befolkningens attityder och åsikter i ryggen - främst hämtad från de omfattande SOM- och valundersökningarna från Göteborgs universitet - presenterar några av landets främsta experter på val- och väljarbeteende analyser inför det spännande riksdagsvalet 2026. En balanserad mix av historisk kunskap och uppdateringar kring dagsläget utlovas för att bringa reda bland politiker, partier och politiska dimensioner men också konfliktytor, hotbilder, förtroende och fyraprocentspärrar. Passa på att uppdatera dig kring samhällsopinionen med 80 dagar kvar till valet. Följ med SOM-institutet och Valforskningsprogrammet på en resa opinionen runt på 80 dagar, från vänster-höger till woke, från farhågor till sakfrågor och från elektoral potential till plenisal.
Medverkande
Henrik Ekengren Oscarsson, Professor och forskningsledare för valforskningsprogrammet, Göteborgs Universitet
Maria Solevid, Docent, PI för svensk valundersökning, Göteborgs Universitet
Patrik Öhberg, Docent, forskare och bitr. föreståndare vid SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Andreas Johansson Heinö, Doktor i Statsvetenskap och förläggare, Timbro
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 7261
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap, Statsvetenskapliga förbundet, jonas.hinnfors@pol.gu.se
Senast uppdaterad: Fredag 17 april 2026