Program 2026
Visar 15 av 3215 evenemang
Evidensbaserad politik – kunskapsstyrning eller politisk retorik?
Tisdag 09.45 – 10.30Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Det talas ofta om evidensbaserad politik, men i praktiken tycks vetenskapliga rön ofta hamna i skymundan eller underordnas andra intressen. Hur används forskning i politiska beslut, och hur kan kunskap bidra till mer välgrundad och legitim samhällsstyrning?
Utökad information om evenemanget
Frågan om kunskapens roll i politiskt beslutsfattande har blivit alltmer central i takt med att komplexa samhällsutmaningar ställer höga krav på analys och långsiktighet. Samtidigt visar erfarenheter att vetenskapliga rön inte alltid får genomslag i praktiken. Begrepp som ”evidensbaserad politik” används, samtidigt som beslutsprocesser i realiteten påverkas – och kanske bör påverkas – av institutionella, politiska och kommunikativa faktorer. Evenemanget belyser hur vetenskaplig kunskap används i strategiskt beslutsfattande och samhällsstyrning. Diskussionen rör vilken typ av kunskap som får genomslag, hur aktörer använder forskning i policyprocesser och hur beslutsprocesser kan utformas så att vetenskapliga insikter får en rimlig plats utan att leda till teknokratiska lösningar. Evenemanget genomförs som korta presentationer följda av samtal mellan forskare och syftar till att belysa möjligheter och begränsningar i användningen av vetenskaplig kunskap i framtidens samhällsstyrning.
Medverkande
Nils Hertting, Prefekt och professor i statskunskap, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala universitet
Mattias Öhman, docent i nationalekonomi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet
Ola Hall, forskare i kulturgeografi, Lunds universitet
Helena Gellerman, riksdagsledamot och styrelseledamot , RIFO (Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare), L
Camilla Hansén, riksdagsledamot och styrelseledamot, RIFO (Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare), MP
Nisha Besara, moderator
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 7490
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet, 0706357653, camilla.scheinert@ibf.uu.se
Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026
Hur löser vi storskaliga laddsystem för tunga fordon kostnadseffektivit?
Tisdag 11.00 – 11.45Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Webbsändning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Tunga fordon och entreprenadmaskiner kräver storskalig laddning i terminaler och på anläggningar där elkapaciteten ofta är begränsad. Samtidigt är laddsystemen kostsamma. Kan kostnader minskas och kan laddinfrastruktur skapa nya intäkter?
Utökad information om evenemanget
Storskaliga laddsystem för tunga lastbilar och entreprenadmaskiner är en utmaning när det gäller investeringar och att satsa rätt. Hur ska laddsystemet designas? Hur minimerar vi kostnaden för kraftelektronik men samtidigt gör systemet flexibelt? Hur kan batterierna göra mer nytta än bara i fordonen? Vilka är riskerna?
Medverkande
Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik och automation , Lunds Tekniska Högskola
Roland Elander, Roland Elander Chef Mobilitet och Affärsutveckling, Sustainable Innovation
Catherine Löfquist, Hållbarhetschef, Bring
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 6976
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Roland Elander, Programchef Hållbar mobilitet, Sustainable Innovation
Webbplats: https://sustainableinnovation.se/hallbarhetsarenan/hur-loser-vi-storskaliga-laddsystem-for-tunga-fordon-kostnadseffektivit/, https://sustainableinnovation.se/hallbarhetsarenan
LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/sustainable-innovation
Senast uppdaterad: Torsdag 18 juni 2026
Vi kan bota det obotliga, så varför gör vi inte det?
Onsdag 11.00 – 11.45Miljödiplomerat
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Tidigare obotliga sjukdomar kan nu botas genom att åtgärda deras grundorsaker med gen- och cellterapier. Men samhället behöver anpassa vård, ekonomi och politik för att göra de botande behandlingarna tillgängliga. Vad väntar vi på – och hur ser vi till att behandlingarna kommer patienterna till del?
Utökad information om evenemanget
Vi står inför ett medicinskt genombrott där tidigare obotliga sjukdomar nu kan botas genom att åtgärda deras grundorsaker med gen- och cellterapier. Frågan är inte om tekniken fungerar, utan hur samhället ska anpassa vård, ekonomi och politik för att göra dessa botande behandlingar tillgängliga. Vad väntar vi på – och hur ser vi till att möjligheterna kommer patienter och samhället till del? Evenemanget är en del av Life Science-dagen, ett initiativ av forskningsparken Medicon Village.
Medverkande
Andreas Bergh, Docent i nationalekonomi, Lunds universitet
Anna Falk, Professor i utvecklingsbiologi och föreståndare för LU ATMP Centrum, Lunds universitet
Stefan Volk Jovinge, Forskningschef, Skånes universitetssjukhus
Erik Wengström, Professor i nationalekonomi, Lunds universitet
Maria Björkqvist, Moderator och Dekan, Medicinska fakulteten, Lunds universitet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 11271
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Johanna Erlandson, Kommunikationschef, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, johanna.erlandson@med.lu.se
Webbplats: https://www.medicin.lu.se/
Senast uppdaterad: Fredag 5 juni 2026
Brain machine interfacing som kognitiv förstärkning – när blir det verklighet?
Onsdag 11.15 – 12.00Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Forskning bedrivs om hur hjärnans signaler kan avläsas och översättas till kommandon för att kunna styra proteser. Men vad händer när mänskligt tänkande förstärks med teknik? Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan det få för individ och samhälle.
Utökad information om evenemanget
Brain-Machine Interface eller Brain-Computer Interface (BMI/BCI) rör sig snabbt från experiment till praktiska tillämpningar. Kliniska försök med implanterade gränssnitt expanderar, och forskare kan nu avkoda både motoriska intentioner och delar av inre tal i realtid. Kognitiv förstärkning handlar om att använda teknik för att stödja eller förbättra människans mentala förmågor. Det direkta samspelet mellan hjärna och teknik kan på sikt förändra hur vi arbetar, lär oss och löser komplexa problem. Vilka framtida potentiella användningsområden kan finnas inom totalförsvar, räddningstjänst och i komplexa beslutssituationer där snabbhet är avgörande? I detta samtal diskuterar vi var forskningen står i dag, vilka möjligheter som öppnas – och när kognitiv förstärkning kan bli en del av vår vardag.
Medverkande
David Gisselsson Nord, vicedekan för beredskap och säkerhet, Medicinska fakulteten och forskare vid Lunds universitets centrum för beredskap och resiliens (LUPREP)
Sebastian Merlöv, VD och medgrundare av Sweden Dynamics som utvecklar taktiska drönare för totalförsvaret
Elham Rostami, neurokirurg och forskare och föreståndare för HumanLab, Karolinska Institutet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 7015
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Lollo Pierce, Lunds universitet, lollo.pierce@lth.lu.se
David Gisselsson Nord, Lunds universitet, david.gisselsson_nord@med.lu.se
Senast uppdaterad: Torsdag 28 maj 2026
När antibiotikan slutar fungera – hur räddar vi framtidens patienter?
Onsdag 13.00 – 13.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Antibiotika är helt avgörande för operativa ingrepp och cancerbehandlingar. Antibiotikaresistens kan omöjliggöra avancerade operationer helt. Hur kan vi hindra att vi hamnar i det läget?
Utökad information om evenemanget
Antibiotika är idag helt avgörande för alla operativa ingrepp, behandlingar för cancer och att bekämpa svåra infektioner. Idag står ca 25% av alla inneliggande patienter på svenska sjukhus på antibiotika och antibiotika har revolutionerat den moderna medicinen. Men nu ökar antibiotikaresistensen i världen. Detta kan potentiellt komma att omöjliggöra avancerade operationer helt. Hur kan vi förhindra att vi hamnar i ett läge där vi inte längre kan bedriva den sjukvård vi blivit vana vid? För att kunna lösa problemet behöver vi angripa problemet från flera håll. Vi måste hindra att infektioner sprids, men också hitta nya sätt att behandla och förebygga sepsis, som är orsaken till att infektioner blir livsfarliga. Djuruppfödningen står idag för merparten av den globala antibiotikaanvändningen, vilket påverkar spridningen av resistens. För att lyckas motverka antibiotikaresistens måste vi arbeta med olika lösningar för människor, djur och miljön över hela världen.
Medverkande
Adam Linder, Professor i infektionssjukdomar, Lunds universitet
Kristina Osbjer, Veterinär, WHO/One health
Stephan Stenmark, Infektionsläkare, Biträdande statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten
Andreas Ekström, Moderator och journalist
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 6798
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Johanna Erlandson, Kommunikationschef, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, johanna.erlandson@med.lu.se
Webbplats: https://www.medicin.lu.se/
Senast uppdaterad: Onsdag 3 juni 2026
Modeller för försvarsforskning på campus – hur värnar vi säkerheten utan att kväva innovationen?
Onsdag 14.00 – 14.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Med ett allt högre tonläge i säkerhetspolitiken där fokus ligger på risker har även akademin dragits med. Hur ska lärosätena kunna bedriva försvarsforskning med bibehållen kreativitet och samtidigt ha ett rimligt säkerhetstänkande?
Utökad information om evenemanget
Med ett allt högre tonläge i säkerhetspolitiken där fokus ligger på risker har även akademin dragits med. Universiteten utarbetar allt striktare regler för internationellt samarbete samtidigt som EU fokuserar allt mer på att öka omfattningen av forskning med dubbla användningsområden. Hur ska lärosätena kunna bedriva försvarsforskning med bibehållen kreativitet och samtidigt ha ett rimligt säkerhetstänkande? Fastnar vi för mycket i ett säkerhetstänk och missar möjligheter till bättre lösningar som hade varit möjliga med mer samarbete över gränser och discipliner? Hur hanteras kumulativa effekter av flera regelverk? Dessa frågor ställs på sin spets i de civil-militära samarbeten vi ser allt fler av på svenska lärosäten. I denna diskussion med företrädare för svenska universitet och försvarsmyndigheter talar vi om styrkorna och svagheterna med olika samarbetsmodeller baserat på ett samarbetsprojekt inom forskningssäkerhet mellan FOI, Lunds universitet och Försvarshögskolan.
Medverkande
David Gisselsson Nord, professor och vicedekan med ansvar för internationalisering och säkerhet, Medicinska fakulteten, Lunds universitet
Alicia Fjällhed, forskare i försvarsanalys, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
Camilla Eriksson, forskare, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
Johan Bergström, professor och föreståndare, Centrum för beredskap och resiliens, Lunds universitet
Lars-Göran Larsson, Enhetschef, Enheten för utländska direktinvesteringar på ISP (Inspektionen för strategiska produkter)
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 6799
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Johanna Erlandson, kommunikationschef, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, johanna.erlandson@med.lu.se
Webbplats: https://www.medicin.lu.se/
Världsbäst på hållbarhet – vad kan Sverige lära av Lund?
Onsdag 15.00 – 15.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Klimatomställningen kräver mer än ambitioner. Hur skapas verklig förändring i stora organisationer? Vad krävs av ledarskap, forskning och samverkan för att ord ska bli handling, och vad kan näringsliv och myndigheter lära av akademin?
Utökad information om evenemanget
Lunds universitet toppar QS World University Rankings: Sustainability 2026 som världens främsta lärosäte inom hållbarhet. Men vad ligger bakom den positionen – och vad kan andra lära sig av det? I detta panelsamtal samlas akademi, myndigheter och näringsliv för att diskutera vad som krävs för att lyckas med ett långsiktigt och systematiskt hållbarhetsarbete. Vad innebär det att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor i stora organisationer? Vilka prioriteringar och former av ledarskap krävs? Samtalet utgår från erfarenheter från Lund – där universitet, offentliga aktörer och företag under lång tid arbetat med hållbarhetsfrågor i forskning, policyutveckling och innovation – men sätter också in dem i ett nationellt perspektiv. Vilka lärdomar är relevanta för andra svenska organisationer som vill ta en ledande roll i omställningen? Och hur kan forskning bidra till att accelerera utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle? Moderator: Catarina Rolfsdotter-Jansson
Medverkande
Anders Almgren, kommunstyrelsens ordförande, Lunds kommun, S
Helena Dryssen, statssekreterare, Klimat- och näringslivsdepartementet
Sezgin Kadir, vd, Kraftringen
Erik Renström, rektor, Lunds universitet
Anna Rudels, avdelningschef för Sverigekommunikation och främjande, Svenska institutet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 7279
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Ellen Albertsdottir, Lunds universitet, ellen.albertsdottir@kommunikation.lu.se
Webbplats: https://www.lu.se
Senast uppdaterad: Måndag 11 maj 2026
Halvledare och den globala kapplöpningen – var står Sverige?
Torsdag 08.00 – 08.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Sveriges framtida konkurrenskraft inom halvledare avgörs av vår förmåga att omsätta forskning till produktion. Hur skapar vi bättre samordning, långsiktiga investeringar och rätt kompetens för att stärka Sveriges position i den internationella kapplöpningen?
Utökad information om evenemanget
Sverige har stark forskning och spetskompetens inom halvledarområdet men står inför avgörande utmaningar när det gäller samordning, finansiering och industriell uppskalning. Samtidigt investerar andra länder strategiskt och långsiktigt för att stärka sina positioner. Hur kan Sverige gå från fragmenterad styrning till samordnade insatser? Vilken roll spelar testmiljöer och kompetensförsörjning för att ta innovationer hela vägen till marknaden? Och hur kan Sverige positionera sig i europeiska och globala satsningar? Sveriges framtida konkurrenskraft, säkerhet och export är nära kopplad till vår förmåga att agera nu. Vad krävs – och hur ser vår gemensamma roadmap ut? Moderator: Thomas Frostberg, innovations- och näringslivsjournalist
Medverkande
Maria Huffman, Direktör, Swedish Chips Competence Centre
Martin Nilsson Jacobi, Rektor, Chalmers tekniska högskola
Erik Renström, Rektor, Lunds universitet
Lars-Erik Wernersson, Professor i nanoelektronik, LTH, Lunds universitet
Elisabet Österlund, Generalsekreterare, Svensk elektronik
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 9999
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jessika Sellergren, Lunds universitet, jessika.sellergren@lth.lu.se
Marianne Loor, Swedish Chips Competence Centre, marianne.loor@fsi.lu.se
Senast uppdaterad: Onsdag 17 juni 2026
Vad är kvant egentligen – och varför pratar alla om det?
Torsdag 09.00 – 09.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Kvantfysik beskriver hur universums minsta byggstenar fungerar. Där räcker inte de vanliga fysiklagarna till och sannolikheter styr. Men vad betyder det i praktiken – och hur skiljer det sig från klassisk fysik?
Utökad information om evenemanget
Följ med på en resa in i en värld där verkligheten beter sig annorlunda än vi är vana vid, och där framtidens teknik håller på att ta form. I detta samtal utforskar vi vad kvant är och hur det tillämpas idag. Vi diskuterar också hur vi vet att kvant fungerar, varför kvantteknik kan bli avgörande för framtiden, och om man egentligen kan befinna sig på två ställen samtidigt. Välkommen till ett samtal med kvantprofessorn Peter Samuelsson, verksam i Lunds universitets nobelprisbelönade forskningsmiljö.
Medverkande
Peter Samuelsson, Professor i matematisk fysik, Lunds universitet
Lollo Pierce, Moderator
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Samtal
Evenemangs-ID: 10846
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jessika Sellergren, Lunds universitet, jessika.sellergren@lth.lu.se
Webbplats: http://www.lu.se
LinkedIn: https://www.linkedin.com/school/lunduniversity
Senast uppdaterad: Tisdag 26 maj 2026
Från fossilt till framtid – så ställer flyget om
Torsdag 10.00 – 10.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Kan vi fortsätta flyga – och samtidigt minska klimatpåverkan? Och hur påverkas omställningen av geopolitiska kriser?
Utökad information om evenemanget
Vad krävs egentligen för att göra flygresor hållbara – och vilken roll spelar vi själva i den omställningen? Biobränsle lyfts ofta fram som en lösning för långdistansflyg, men hur säkerställer vi att råvaror som skogs- och slaktavfall används utan att skapa nya problem? Hur ser vi till att det finns en hållbar kedja bakom bränslet? Samtidigt pekar många på elflygets möjligheter. Men om tekniken för elmotorer redan finns – är det då batterierna, infrastrukturen eller investeringarna som är den verkliga utmaningen? Och en annan viktig fråga: hur ser vi egentligen på flygande i framtiden? Om flyg redan idag är tillgängligt för relativt få, vad innebär det att göra det mer hållbart? Handlar det bara om ny teknik – eller också om att resa annorlunda, mer sällan och mer medvetet? Välkommen till ett samtal om bränsle, teknik och ansvar i flygets omställning – mellan Elna Heimdal Nilsson, flygprofessorn vid Lunds universitet och Thomas Frostberg, innovations- och näringslivsjournalist.
Medverkande
Elna Heimdal Nilsson, professor i aeronautiska vetenskaper, LTH, Lunds universitet
Thomas Frostberg, innovations- och näringslivsjournalist
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 9194
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Jessika Sellergren, Lunds universitet, jessika.sellergren@lth.lu.se
Webbplats: http://www.lth.lu.se
LinkedIn: https://www.linkedin.com/school/lunds-tekniska-h%C3%B6gskola
Senast uppdaterad: Onsdag 6 maj 2026
Geografiska klyftor under valåret: hur påverkas politiken?
Torsdag 11.00 – 11.45Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Geografiska skillnader har blivit en växande källa till polarisering runt om i världen. Klyftor mellan stad och land, men också inom städer, påverkar politiska uppfattningar. Hur påverkas politiken i Sverige när människor upplever att olika platser erbjuder helt olika framtidsutsikter?
Utökad information om evenemanget
Sverige förändras och skillnaderna mellan olika delar av landet blir allt tydligare. I storstäder och mellanstora städer växer både ekonomiska och sociala klyftor, där segregation, integration och olikheter i livschanser formar vardagen. Samtidigt upplever många i landsbygds- och glesbygdsområden att de hamnar på efterkälken och att beslut fattas långt bort från deras verklighet. I detta seminarium undersöker vi polariseringen mellan platser, stad kontra land, och inom platser där skillnader mellan stadsdelar växer i både större och mellanstora kommuner. Vi diskuterar också vad forskningen visar om människors flyttmönster: vilka områden människor lämnar, vilka de söker sig till och vilka värderingar och upplevelser som följer med. Med utgångspunkt i ny forskning samlas forskare och politiker för att diskutera hur geografiska klyftor uppstår, vad som driver dem och vilka konsekvenser de får för politiken, valåret och framtiden. Varmt välkommen!
Medverkande
Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap, Linköpings universitet
Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Lunds universitet
Åsa Karlsson, riksdagsledamot, S
Mats Persson, riksdagsledamot, L
Katrin Wissing, riksdagsledamot och partisekreterare, MP
Nisha Besara, moderator
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 7545
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Camilla Scheinert, Koordinator för samverkan och forskningskommunikation, Uppsala universitet
Kvantteknologin är här – hur blir Sverige redo?
Torsdag 11.00 – 11.30Rullstolsanpassat
Handikappanpassad WC
Miljödiplomerat
Teleslinga
Webbsändning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Kvantteknologin lämnar labben och tar klivet in i verkligheten, med potential att förändra grundläggande förutsättningar för säkerhet och konkurrenskraft. För ett litet land som Sverige är frågan hur vi samlar kraft för att konkurrera globalt. Hur blir Sverige kvantredo?
Utökad information om evenemanget
Kvantteknologin går från forskning till tillämpning, samtidigt som USA, Kina och EU accelererar sina satsningar. Sverige har sedan länge en stark, internationell och drivkraftig kvantmiljö. Utmaningen idag handlar inte bara om teknik – utan om hur vi organiserar oss för att få effekt. Hur samlar vi forskning, innovation och strategiska investeringar utan att splittra det vi redan byggt? På scen möts aktörer som sitter på olika delar av lösningen: de som utvecklar tekniken, de som ska använda den och de som formar förutsättningarna. Vad krävs för att gå från stark forskning till faktisk förmåga? Var fastnar vi idag – och vem tar ansvar för nästa steg? Seminariet är ett modererat samtal där perspektiv bryts mot varandra, med fokus på vad som konkret behöver hända härnäst. Det vänder sig till dig som vill vara med och forma Sveriges nästa steg inom kvantteknologi. Efter seminariet arrangeras ett lunchmingel.
Medverkande
Göran Johansson, Professor i tillämpad kvantfysik, WACQT/Chalmers tekniska högskola
David Bergman, Forskningschef, Försvarsmakten
Zaid Saeed , VD och medgrundare, Scalinq
Lili André, Riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson, Kristdemokraterna
Erik Renström, Rektor, Lunds universitet
Anders Söderholm, Rektor, KTH
Martin Nilsson Jacobi, Rektor , Chalmers tekniska högskola
Lollo Pierce, Moderator, Lunds universitet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Evenemangs-ID: 7511
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: David Björneloo, Chalmers tekniska högskola, david.bjorneloo@chalmers.se
Jessika Sellergren, Lunds universitet, jessika.sellergren@lth.lu.se
Senast uppdaterad: Torsdag 2 juli 2026
RUT – arbete, familj och föräldraskap på (o)lika villkor?
Torsdag 13.00 – 13.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Vad betyder RUT-tjänster för livspusslet?
Utökad information om evenemanget
För vem frigör köp av hushållsnära tjänster tid? Hur påverkar RUT fördelningen av arbete, ansvar och tid i familjer? Vilken betydelse har RUT för relationer, föräldraskap och beslut om att skaffa barn? Finns det effekter kopplade till arbetsliv, inkomster och jämställdhet? Vem har störst nytta av reformen – och hur ska man förstå RUT i relation till statliga subventioner och samhällsekonomiska prioriteringar? Ny forskning tar sig an dessa frågor, och visar att det finns tydliga kopplingar mellan familjelivet och användning av RUT.
Medverkande
Elien Dalman, Postdoc i sociologi vid Lunds universitet, affilierad vid Centrum för ekonomisk demografi
Lisa Eklund, Docent i sociologi, Lunds universitet
Patrik Öhberg, Docent och bitr. föreståndare, SOM-institutet, Göteborgs universitet
Anna Maria Erling, Moderator
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 10114
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Lisa Eklund, Lunds universitet, lisa.eklund@soc.lu.se
Från kris till möjlighet – hur bygger vi ett starkare samhälle?
Torsdag 14.00 – 14.45Rullstolsanpassat
Miljödiplomerat
Textning
Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Klimatförändringar, geopolitisk oro och snabb teknologisk utveckling utmanar våra samhällsstrukturer – men öppnar också dörrar för nytänkande. Men hur får vi handlingskraft i en orolig tid? Och hur stärker vi kraften inför framtidens förändringar?
Utökad information om evenemanget
Vi lever i en tid präglad av global oro och snabba skiften, där vår förmåga att anpassa oss och ställa om avgör hur motståndskraftiga vi är. Men vad krävs egentligen för att större omställningar ska bli möjliga? Och kan vi till och med använda förändringens kraft för att göra samhället starkare, smartare och mer handlingskraftigt? I det här panelsamtalet lyfter vi hur kriser kan vändas till möjligheter och vilken roll lokal handlingskraft spelar för vår samlade beredskap när nästa kris kommer.
Medverkande
Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker, MP
Peter Griepenkerl Lööf, Forskningschef, Länsförsäkringars Forskningsstiftelse
Markus Grillitsch, Professor, kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet
Linda Stihl, Postdoktor, ekonomisk historia vid Lunds universitet
Lars Coenen, Moderator och professor, Høgskulen på Vestlandet i Norge och Lunds universitet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 8712
Språk: Svenska
Förtäring: Ja
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Markus Grillitsch, Lunds universitet, markus.grillitsch@keg.lu.se
Webbplats: https://www.circle.lu.se/
Senast uppdaterad: Torsdag 4 juni 2026
Forskningsspionage i Norden – hur skyddar vi innovation utan att bromsa den?
Torsdag 16.15 – 17.00Karta
Se evenemangets plats på kartan
Beskrivning av samhällsfrågan
Forskning, teknik och dual-use är strategiska tillgångar. I ett skärpt säkerhetsläge måste de bedrivas snabbt och säkert. När EU, Sverige och Norden stärker forskningssäkerheten växer frågan: hur skyddar vi den mot spionage utan att hämma öppenhet, samverkan och tillväxt?
Utökad information om evenemanget
Forskningsspionage, spionage och forskningssäkerhet har blivit allt viktigare frågor för universitet, science parks, startups, investerare och forskningsintensiva företag. Ny teknik, forskningsdata, internationella samarbeten och dual-use kan i dag få både kommersiell, strategisk och säkerhetspolitisk betydelse. EU och Sverige stärker nu arbetet med forskningssäkerhet, ansvarsfull internationalisering och säkra innovationsprocesser. Samtidigt fördjupas det nordiska samarbetet inom försvar, beredskap, industri och teknologi, bland annat genom Nato och gemensamma nordiska initiativ. Frågan är inte längre om forskningssäkerhet behövs, utan hur den kan införas utan onödig friktion. När många samarbeten, personer och åtkomster behöver hanteras räcker inte punktinsatser. Det krävs skalbara, proportionerliga och dokumenterade arbetssätt, exempelvis riskanalyser, befattningsanalyser och bakgrundskontroller där det är relevant och tillåtet.
Medverkande
Pär Wedin, Head of Integrity Services, SRS Security
Sisse Jensen, Country Manager Sweden, P-Secure
Johan Vaernholt, Head of Strategy Development, Ideon Science Park
Jessica Alm, Strategisk processledare, PhD, Karolinska Institutet
Niclas Nilsson, PhD Director of Innovation, Lunds universitet
Evenemangsinformation
Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal
Evenemangs-ID: 10659
Språk: Svenska
Förtäring: Nej
Arrangörsuppgifter
Kontaktperson: Christina Geijer af Ekström, Chief Brand Officer, Ideon Science Park
Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026