Program 2026

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Handikappanpassad WC

Handikappanpassad WC

Beskrivning av samhällsfrågan

Sveriges säkerhetsläge förändras och kraven på samhällets beredskap ökar. Vilken roll kan medicinsk forskning, utbildning, samverkan och innovation spela för att stärka landets förmåga att hantera framtida kriser och konflikter? Hur bidrar universiteten bäst till den medicinska beredskapen?

Utökad information om evenemanget

I takt med ökade geopolitiska spänningar och ett växande fokus på totalförsvaret aktualiseras frågor om hur Sverige stärker sin medicinska beredskap inför framtida kriser, katastrofer och ytterst krig. Vilka kompetenser och resurser behövs och hur kan kunskap snabbare omsättas i praktik? Vilken roll bör medicinska kunskapsmiljöer spela i ett stärkt totalförsvar? Samtalet tar sin utgångspunkt i Karolinska Institutets strategiska satsning på medicinsk beredskap där forskning, utbildning, innovation och tvärsektoriell samverkan möts. Här samlas kompetens inom bland annat hälsokriser, katastrofmedicin, försvarsrelaterad medicin och forskning om människans prestation och motståndskraft i extrema miljöer. Syftet är att öppna upp för nya perspektiv och samarbeten kring en av vår tids mest angelägna samhällsfrågor. Hur ska universiteten, myndigheter, hälso- och sjukvård och andra samhällsaktörer samverka för att stärka Sveriges förmåga att förebygga, hantera och lära av kriser?

Medverkande

Martin Bergö, prorektor, Karolinska Institutet

Olivia Wigzell , generaldirektör, Folkhälsomyndigheten

Aida Hadžialić , finansregionråd, Region Stockholm, S

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet

Anna Starbrink, överdirektör, Myndigheten för civilt försvar

David Bergman, forskningschef, Försvarsmakten

Taha Alexandersson, krisberedskapschef, Socialstyrelsen

Sophie Erhardt, professor och prefekt, Karolinska Institutet

Maja Fjaestad, moderator, docent, ledningsråd, Karolinska Institutet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 7744

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Sabina Bossi, kommunikationsstrateg, Karolinska Institutet, 070-614 60 66, sabina.bossi@ki.se

Webbplats: https://ki.se/

Facebook: https://www.facebook.com/karolinskainstitutet/

LinkedIn: https://www.linkedin.com/school/karolinska-institutet/

Senast uppdaterad: Måndag 25 maj 2026

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Handikappanpassad WC

Handikappanpassad WC

Beskrivning av samhällsfrågan

De snabbast framtagna vaccinen under pandemin byggde på rationell användning av genteknik och visade hur avgörande kompetens, infrastruktur och resurser är. Hur kan Sverige stärka hela kedjan – från forskning och innovation till produktion och försörjning inför nästa hälsokris?

Utökad information om evenemanget

Covid-19-pandemin visade hur snabbt global efterfrågan på vaccin kan överstiga tillgången och hur beroende många länder är av internationella leveranskedjor. Samtidigt har biologiska hot, nya virus och antibiotikaresistens blivit en del av säkerhets- och beredskapsdebatten. Vilken roll bör Sverige spela i framtidens vaccin- och biotekniklandskap? Hur kan forskning, industri och offentlig sektor samverka för att stärka nationell beredskap – från laboratorier och kliniska studier till produktion och distribution? Välkommen till ett angeläget seminarium!

Medverkande

Matti Sällberg, moderator, professor i biomedicinsk analys, Karolinska Institutet

Niklas Arnberg, professor i virologi, Umeå universitet, generalsekreterare, Virus- och pandemifonden

Eva-Karin Gidlund, vice vd, NorthX Biologics

Ali Mirazimi, adj professor i virologi, Karolinska Institutet, expert, SVA Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten

Jeanette Edblad, chef för Life science-kontoret, Regeringskansliet

Lena Strömberg, programdirektör, Medtech4Health

Julia Ekedahl, politiker, Region Stockholm, S

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 7579

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Sabina Bossi, kommunikationsstrateg, Karolinska Institutet, 070-614 60 66, sabina.bossi@ki.se

Webbplats: https://ki.se/

Facebook: https://www.facebook.com/karolinskainstitutet/

LinkedIn: https://www.linkedin.com/school/karolinska-institutet/

Senast uppdaterad: Måndag 15 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

I en tid av ökad osäkerhet är det viktigt att fråga sig hur vår kunskap används på bästa sätt. Vad krävs för att fatta rätt beslut och hur säkerställer vi att universitetens expertis och ledarskap faktiskt tas till vara för att forma ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle?

Utökad information om evenemanget

Geopolitisk oro, AI:s snabba framfart och växande kompetensbrist sätter press på Sverige. I ett avgörande läge för kunskapssamhället möts tre av landets mest inflytelserika akademiska ledare för att diskutera makt, ansvar och ledarskap. Rektorerna för Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet möter Anna Serner i ett samtal om universitetens roll i samhällsutvecklingen – och hur de kan stärka Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och förmåga att navigera i en snabbt föränderlig värld. Ett samtal för dig som fattar beslut, investerar i framtiden eller leder i osäkra tider. Arrangeras av Stockholm Science City i samarbete med Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. I samband med seminariet arrangerar Universitetsalliansen Stockholm trio seminariet "Forskning i världsklass – vilka satsningar och reformer krävs i Sverige och EU?" kl. 13.45-14.45.

Medverkande

Annika Östman Wernerson, Rektor, Karolinska Institutet

Anders Söderholm, Rektor, KTH

Hans Adolfsson, Rektor, Stockholms universitet och ordförande i SUHF

Anna Serner (moderator), Vice ordförande, Medieakademin, som bl.a. står bakom den årliga Förtroendebarometern

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 9729

Språk: Svenska

Förtäring: Ja

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Astrid Berg, Processledare, Stockholm Science City, 0790066287, astrid.berg@ssci.se

Senast uppdaterad: Onsdag 20 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Artificiell intelligens (AI) skulle kunna förändra bröstcancervården i grunden och bidra till en jämlik vård för alla bröstcancerpatienter i Sverige. Men vad krävs för en patientsäker implementering av AI-lösningar i hela landet?

Utökad information om evenemanget

Samtidigt som allt fler drabbas av bröstcancer ger precisionsdiagnostik och målinriktade behandlingar vården helt nya förutsättningar. I dag kan AI bland annat användas inom radiologisk bildtolkning, patologi och i individuell onkologisk behandlingsplanering. Under seminariet visar läkare hur artificiell intelligens kan förändra bröstcancerpatientens resa, från screening och tidig upptäckt till individualiserat behandlingsbeslut. Tillsammans med beslutsfattare diskuterar vi också vad som krävs för att de nya metoderna ska komma alla patienter till del och bidra till en bättre och mer jämlik bröstcancervård.

Medverkande

Johan Hartman, patolog och professor i tumörpatologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet

Karin Ekberg, påverkansstrateg, Bröstcancerförbundet, moderator

Mattie Salim, Bröstradiolog, Södersjukhuset

Henrik Lindman, Bröstonkolog, Akademiska sjukhuset

Helena Brändström, Biträdande nationell cancersamordnare, SKR

Susanne Dieroff Hay, Förbundsordförande, Bröstcancerförbundet

Emmy Ahlstedt, Regionråd, Region Kalmar, C

Jenny Forsblom, Regionråd, Region Gävleborg, KD

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 9109

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Emelie Karlsson, Karolinska Institutet

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Fler akademiskt utvecklade cell- och genterapier visar lovande resultat för små patientgrupper, samtidigt som industrin lämnar olönsamma ATMP-behandlingar. Svenska universitetssjukhus har kapacitet, men dagens regelverk räcker inte. Behövs nya vägar för införande?

Utökad information om evenemanget

Ett ökande antal akademisk framtagna behandlingar inom cell- och genterapi genomgår kliniska studier med lovande resultat i sjukdomar med små patientpopulationer. Samtidig som industrin avvecklar verksamma ATMPs i små patientpopulationer som inte är ekonomisk och kommersiellt berättigat. Universitetssjukhusen i Sverige har både expertis och kapacitet att samverka kring produktion och behandling i kliniken, men tydliga vägar för att erbjuda dessa behandlingar saknas då både kommersiell marknadstillstånd och sjukhusundantaget inte är ändamålsenliga som vägar framåt. Behöver vi se över nya vägar för införande av behandlingar med akademiskt ursprung då dessa utmanar nuvarande system? PROGRAM Intervju: CAR T behandling från ett patientperspektiv, Göran Eriksson, cancerfri efter 25 år. Paneldiskussion mellan myndigheter, politik och experter.

Medverkande

Magnus Lejelöv, Moderator, STUNS

Ann Lindberg, Generaldirektör, Läkemedelsverket

Niklas Hedberg, Chefsfarmaceut, TLV

Knut Steffensen, Föreståndare, Karolinska ATMP-center

Patrik Bergman, Regionråd, Region Uppsala, S

Amelie Tarschys Ingre, Oppositionsregionråd, Regin Stockholm, L

Göran Eriksson, Cancerfri efter 25 år

Therese Fagerqvist, Samverkansledare, Uppsala Universitet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 10125

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Magnus Lejelöv, Verksamhetsledare, STUNS, 0703550890, Magnus.lejelov@stuns.se

Therese Fagerqvist, Samverkansledare, Uppsala Universitet, 0729999738, therese.fagerqvist@uu.se

Senast uppdaterad: Lördag 13 juni 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Hur stärker vi människans förmåga i extrema och högriskfyllda miljöer? Kyla, sömnbrist och stress pressar kropp och psyke. Med rätt kunskap kan vi minska skador, stärka motståndskraft och skapa hållbar operativ förmåga – utan att kompromissa med långsiktig hälsa eller återgång till civilt liv.

Utökad information om evenemanget

I detta seminarium möts perspektiv från forskning, försvar och industri för att belysa människans förmåga och sårbarhet i krig och allvarliga kriser. Hur påverkas prestation, beslutsfattande och återhämtning när människor verkar i miljöer med extrem kyla, hög fysisk belastning, infektionsrisk, avancerade tekniska system och upprepade svåra händelser? Samtalet tar ett helhetsgrepp om det mänskliga – från fysiologiska och kognitiva begränsningar till immunförsvar och psykisk hälsa över tid. Särskilt fokus riktas mot förebyggande arbete samt stöd vid PTSD och ökad suicidrisk efter insats. Seminariet lyfter hur kunskap kan omsättas i praktik: i kravprofiler, utbildning, utrustning och operativa arbetssätt, men också i långsiktiga stödinsatser före, under och efter tjänstgöring. En central fråga är hur ansvar kan delas mellan stat, arbetsgivare och näringsliv för att säkerställa att personer som verkar i extrema miljöer får rätt skydd, stöd och uppföljning.

Medverkande

Elham Rostami, Moderator, neurokirurg och forskare, Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Rickard Ånell, Ortoped, flygläkare, dykläkare, doktor i flygmedicin, medicinsk rådgivare, Saab

Ullakarin Nyberg, Psykiater och forskare, Karolinska Institutet

Jonas Enqvist, Doktor i idrottsvetenskap, forskare, Karolinska Institutet

David Bergman, Forskningschef, Försvarsmakten

Adam Linder, Läkare, professor i infektionsmedicin, Lunds universitet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 7835

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Sophie Erhart, Professor, Karolinska institutet, 070-6296706, sophie.erhardt@ki.se

Sabina Bossi, Karolinska institutet, 08-5248 60 66, sabina.bossi@ki.se

Senast uppdaterad: Torsdag 7 maj 2026

Beskrivning av samhällsfrågan

Forskning, teknik och dual-use är strategiska tillgångar. I ett skärpt säkerhetsläge måste de bedrivas snabbt och säkert. När EU, Sverige och Norden stärker forskningssäkerheten växer frågan: hur skyddar vi den mot spionage utan att hämma öppenhet, samverkan och tillväxt?

Utökad information om evenemanget

Forskningsspionage, spionage och forskningssäkerhet har blivit allt viktigare frågor för universitet, science parks, startups, investerare och forskningsintensiva företag. Ny teknik, forskningsdata, internationella samarbeten och dual-use kan i dag få både kommersiell, strategisk och säkerhetspolitisk betydelse. EU och Sverige stärker nu arbetet med forskningssäkerhet, ansvarsfull internationalisering och säkra innovationsprocesser. Samtidigt fördjupas det nordiska samarbetet inom försvar, beredskap, industri och teknologi, bland annat genom Nato och gemensamma nordiska initiativ. Frågan är inte längre om forskningssäkerhet behövs, utan hur den kan införas utan onödig friktion. När många samarbeten, personer och åtkomster behöver hanteras räcker inte punktinsatser. Det krävs skalbara, proportionerliga och dokumenterade arbetssätt, exempelvis riskanalyser, befattningsanalyser och bakgrundskontroller där det är relevant och tillåtet.

Medverkande

Pär Wedin, Head of Integrity Services, SRS Security

Sisse Jensen, Country Manager Sweden, P-Secure

Johan Vaernholt, Head of Strategy Development, Ideon Science Park

Jessica Alm, Strategisk processledare, PhD, Karolinska Institutet

Niclas Nilsson, PhD Director of Innovation, Lunds universitet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 10659

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Christina Geijer af Ekström, Chief Brand Officer, Ideon Science Park

Senast uppdaterad: Tisdag 16 juni 2026