Program 2025

Beskrivning av samhällsfrågan

Sveriges Natomedlemskap väcker frågor om värnpliktiga kan inkluderas i militära operationer utomlands. Trots att det gått tre år sedan Sverige skickade in ansökan om Natomedlemskap vet unga värnpliktiga fortfarande inte vad Nato kan innebära för dem.

Utökad information om evenemanget

Det faktum att det saknas tydliga besked till värnpliktiga är ett demokratiskt problem; en fråga om transparens och demokratisk förankring. Att använda värnpliktiga för skarp tjänst utomlands är ett stort beslut som kräver betydligt mer diskussion än vad vi ser idag. Det finns flera aspekter att väga in, som också handlar om rättigheter, villkor och skillnader för den som är anställd inom Försvarsmakten och den som tjänstgör som värnpliktig. Medverkar gör Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds, Svenska Freds fredscoacher med erfarenheter av att möta unga, med flera.

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 1290

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Mariancila Kim, 802001-0602, svenskafredsgotland@gmail.com

Göran Radhe, svenskafredsgotland@gmail.com

Senast uppdaterad: Tisdag 18 mars 2025

Beskrivning av samhällsfrågan

I dagsläget existerar 12000 kärnvapen, varav cirka 2000 står redo att avfyras inom loppet av få minuter. Kan det verkligen skapa säkerhet?

Utökad information om evenemanget

Att kärnvapen inte har använts i krig sedan 1945 beror främst på tur och det starka tabut mot att använda dem. Kärnvapenavskräckning bygger på att stater förklarar sig beredda att döda miljoner civila och utlösa ett krig som ingen kan vinna. Antagandet att kärnvapenavskräckning fungerar osäkert. Förespråkare för kärnvapen tror att det fungerar. Teoretiskt innebär det antagandet att man förutsätter en rationell fiende, för hur ser bilden av fienden ut? Sverige gick med i Nato utan förbehåll mot kärnvapen. För första gången på decennier förlitar sig svensk säkerhet på ett massförstörelsevapen. Detta innebär också risk för att Sverige blir en måltavla. Vad skulle hända om ett enda kärnvapen skulle träffa Gotland? Vad för slags beredskap har Region Gotland att ta hand om skadade vid en kärnvapenattack?

Medverkande

Gabriella Irsten, Sakkunnig kärnvapen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 1314

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Linnéa Petterson, Kommunikatör, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, linnea.petersson@svenskafreds.se

Senast uppdaterad: Tisdag 18 mars 2025

Beskrivning av samhällsfrågan

Vapenexport- och industrin har i och med större synlighet i medierna försökt omformulera sig som hållbar, bland annat genom hästsporten. Hur blev Sverige största vapenexportör till en diktatur, och hur vapenexporten egentligen ut?

Utökad information om evenemanget

Det senaste årets stora händelser, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och efterföljande svensk Natoprocess, har satt säkerhetspolitiken högt upp på den svenska politiska och mediala dagordningen. Vapenexportfrågan har sällan varit mer aktuell. Många som aldrig tidigare hört om svenska vapen kan nu namnen på flera av de system som Sverige skickat som stöd till det ukrainska försvaret. Vapenexporten och industrin har i och med detta försökt omformulerar sig som hållbar. Trots detta är Sveriges största vapenexportör en diktatur och Sverige har en lång historia av att sälja vapen till högst problematiska länder och aktörer. Vi ser även hur Saab nu riktar in sig mot hästsport.

Medverkande

Gabriella Irsten, Sakkunnig kärnvapen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Rebecka Lindholm Schulz, Sakkunnig mänskliga rättigheter, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 1325

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Linnéa Petterson, Kommunikatör, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, linnea.petersson@svenskafreds.se

Senast uppdaterad: Tisdag 18 mars 2025

Beskrivning av samhällsfrågan

Internationell humanitär rätt (ofta kallat krigets lagar) reglerar hur parter får agera i krig och är utformade för att skydda människor i väpnade konflikter. Hur har det internationella rättsväsendet fungerat under det senaste året av krig och konflikt?

Utökad information om evenemanget

Trots uppmaningar från internationella domstolen i Haag, ICJ, fortsätter Israels krigföring mot Gaza. Sveriges regering måste använda sin röst för att tydligt fördöma de krigsbrott som begås och sätta press på Israel att stoppa krigföringen mot Gaza. Sverige och stora delar av världen står tysta inför ansvaret att stå upp för folkrätten när den kränks, utmanas och undermineras. Stödet till folkrätten måste gälla alla världens länder och i alla situationer för att den ska upprätthållas och stärkas. I ett samtal om folkrätt och internationell humanitär rätt belyser Svenska Freds det sista årets krig och konflikter.

Medverkande

Rebecka Lindholm Schulz, Sakkunnig mänskliga rättigheter, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 1330

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Linnéa Petterson, Kommunikatör, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, linnea.petersson@svenskafreds.se

Senast uppdaterad: Tisdag 18 mars 2025