Program 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

Vad är en värdegrund och vad ska den bestå av? Vad är svenska värderingar? Och vad betyder rättigheter i sammanhanget? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna omhuldas vanligtvis i svensk debatt. Men är något i detta specifikt ”svenskt”? Och bejakas verkligen alla rättigheter konsekvent?

Utökad information om evenemanget

”Värdegrund” och ”rättigheter” har länge varit viktiga begrepp i svensk offentlighet. Och en svensk självbild är att vi skulle vara särskilt bra på att implementera mänskliga rättigheter. Men under 2025 granskas Sverige kritiskt av FN när det gäller religionsfrihet, och exempelvis rätten till liv kan anses vara bristfälligt skyddad. Bortom politiska överväganden måste frågan ställas om det objektivt sett existerar universella värden. Bygger de mänskliga rättigheterna på en skör konsensus, på en överenskommelse? Ges de till oss genom lagstiftarnas godhet och hänger de ihop med en särskild politik? Eller behöver de juridiskt skydd eftersom de gäller överallt och alltid? Vad skulle då i så fall vara särskilt ”svenskt”? Med detta samtal vill vi undersöka om en värdegrund baserad på universella rättigheter kan förena människor av skilda politiska och kulturella hemvister, och hur värdegrunden i så fall kunde se ut.

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 446

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

Kristna samfund i Sverige upplever ett ökat intresse från unga, och enligt Ungdomsbarometern kommer Jesus att bli trendig under 2025. Vad är det som händer i världens mest sekulariserade land, varför händer det och vad betyder det?

Utökad information om evenemanget

Utöver att förutsäga Jesus ”trendighet” visade Ungdomsbarometern för 2025 att dubbelt så många ungdomar i åldrarna 15–24 beskriver sig som religiösa jämfört med för bara några år sedan. Odöpta unga eller unga som vuxit upp utan någon religiös praktik – inte ens ”kulturellt” vid vissa högtider – intresserar sig för organiserad kristendom. Detta på ett sätt som inte skådats på ett tag och som förvånar med tanke på Sverige som extremt sekulariserat. Hur kan detta relateras till den ”meningsfullhetens kris” som psykologer och filosofer menar präglar vår samtid? Har sociala medier spelat någon roll? Eller vilka andra orsaker kan finnas? Vad betyder det, både för kyrkor och samfund och deras roll i samhället och för det offentliga samtalet?

Medverkande

Thomas Idergard, Jesuitpater, Kyrkoherde i S

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 459

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

Många ser de nya digitala medierna som främjare av yttrandefriheten och demokratin. Andra menar att det kan vara tvärtom – desinformation frodas. Vad stämmer? Har de traditionella medierna misskött sitt uppdrag eller är allt bara en teknikfråga?

Utökad information om evenemanget

Sociala medier, digitala plattformar och nyhetskällor som inte är traditionella tidningar och etermedia har förändrat offentlighet och politik i våra västerländska demokratier. Medan de skapar nya möjligheter för delaktighet och opinionsbildning, utmanar de också traditionell journalistik och anklagas för att öppna för, eller sprida, desinformation. Är det nya medielandskap som nu snabbt formeras möjliggörare av en mer inkluderande och pluralistisk offentlighet eller ett hot mot det öppna samtalet? Utsätts de traditionella mediernas sätt att bruka sin ställning som ”tredje statsmakt” nu för tuff konkurrens? Och hur utövar de kommersiella jättarna bakom de nya plattformarna sin nya makt? Vad är viktigast för demokratin, public service eller oberoende journalistik? Är det en falsk motsättning mellan fakta och saklighet, å ena sidan, och yttrandefrihet, å den andra?

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 448

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

Intresset för kristendomen tycks växa i offentligheten. Kristen tro och lära kan användas selektivt som stöd för åsikter men också förankras i praxis och uttryckas som bekännelse. Vad betyder de båda sätten för samhället?

Utökad information om evenemanget

Ungdomsbarometerns rapport i slutet av förra året indikerade ett växande intresse för kristen tro bland ungdomar vilket uppmärksammades i medierna. Intresset bland vuxna har olika karaktär, men också där har det talats om att kristendomen börjar vara ”inne” på exempelvis kultursidorna. Sammantaget är bilden att kristen tro på olika sätt tar mer plats. Men vad är egentligen skillnaden mellan kulturkristna och samhällspolitiskt drivna kristna, å ena sidan, och bekännande kristna, å den andra? I synen på Jesus Kristus och på kristenhetens och kyrkans roll i samhället. Handlar kristen tro mest om etiska och estetiska värden eller en djupare mening med livet byggd på sanningsanspråk? Är Jesus en ”influencer” eller Gud själv? Ska kristen tro vara ”inne” eller något som skaver? Eller går det vara både och?

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 457

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

Även om fotboll och religion kan upplevas som skilda världar uppstår ett intressant möte på offentliga fotbollsarenor. En till stora delar icke-troende publik och journalistkår är ovanligt öppna för spelarnas religiösa vittnesbörd. Vad säger det egentligen om vårt samhälle?

Utökad information om evenemanget

På fotbollsstadion och i medierna upphävs den hårt dragna gränsen mellan privat och offentligt som annars gäller i Sverige för religiös tro. Tron synliggörs och måste inte döljas som privatsak. Spelarna gör korstecken, tackar Gud med synligt kroppsspråk eller visar upp ett religiöst budskap på sin t-shirt under matchtröjan efter mål. Kan det vara så att mycket synlig och vital religion i Sverige i dag är importerad genom invandring både till arenorna och till samhället i stort? Är fotbollen en unik miljö för religionsfrihet, mångfald och tolerans?

Medverkande

Fredrik Heiding, Jesuitpater, Teol dr, Lektor i teologi vid Newmaninstitutet, Redaktör för Tidskriften Signum

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 461

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa?

Utökad information om evenemanget

Det vi idag känner som Europeiska unionen grundades på erfarenheten att fred och demokrati främjas av ekonomiskt utbyte mellan länder. Flera av de drivande politikerna, som Konrad Adenauer, Robert Schuman och Alcide De Gasperi, var troende katoliker. Den katolska kyrkans sociallära med dess principer om människans värdighet och det gemensamma goda var en viktig inspirationskälla. Ett förslag till grundlag för EU presenterades 2003 där unionen beskrevs som byggd på kristna värderingar. Detta förslag mötte häftig kritik och förverkligades aldrig. När vi ser på dagens EU, vad finns då kvar av samarbetets kristna rötter? Är det som syns bra eller dåligt? Och oavsett medborgares och politikers tro, hur ser förutsättningarna ut för EU att vara garant för freden i Europa idag och kommande 50 år? Inte minst viktigt mot bakgrund av hotet från Ryssland och ett USA som drar sig tillbaka? Skulle en återanknytning till rötterna i katolsk sociallära vara en hjälp, och i så fall hur?

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Debatt/panelsamtal

Evenemangs-ID: 458

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025

Rullstolsanpassat

Rullstolsanpassat

Beskrivning av samhällsfrågan

På 300-talet blev kristendomen statsreligion i Romarriket. Kejsar Konstantin såg den som en enande faktor och med konciliet i Nicaea 325 inleddes den konstantinska eran som varade fram till 1950-talet. Men vilken relevans har konciliet idag och hur kan kristendomen bidra till samhällets enhet?

Utökad information om evenemanget

I många länder är kyrkan numera skild från staten, men under knappt 1700 år fanns ett nära samband mellan kyrka och stat. Den konstantinska eran i denna mening varade fram till 1950-talet, och i Sverige ända till år 2000. Vid konciliet i Nicaea år 325 stod den teologiska frågan om Jesus Kristus i centrum, närmare bestämt hur Sonen förhåller sig till Fadern. Är också Jesus Kristus Gud? Synen på Jesus Kristus kan påverka världsuppfattningen. Om allt skapas genom Jesus Kristus är allt som finns beroende av honom, indirekt också det samhälle vi lever i. Vad säger oss konciliet i Nicaea om hur vi ska förstå vår värld och vårt samhälle idag?

Medverkande

Ulf Jonsson, Jesuitpater, Professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, Chefredaktör för Tidskriften Signum

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 462

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Thomas Idergard, Jesuitpater, Newmaninstitutet/Tidskriften Signum

Senast uppdaterad: Tisdag 11 mars 2025