Program 2025

Miljödiplomerat

Miljödiplomerat

Webbsändning

Webbsändning

Beskrivning av samhällsfrågan

Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i samhällets anpassning till ett förbättrat klimat och kan som en vetenskapsbaserad organisation verka för en snabb omställning. Hur arbetar regionerna med frågan om klimatsmarta inhalatorval? Vem har ansvaret för att följa upp frågorna?

Utökad information om evenemanget

Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i klimatfrågorna genom att dels vara en del av problemet, dels en del av lösningen. Vid behandling av astma och KOL används inhalatorer för att säkerställa en bra behandling. Det finns två huvudsakliga typer av inhalatorer: drivgas- och pulverinhalatorer. Valet av inhalator kan ha en dramatisk påverkan på klimatet. En inhalator med drivgas har en klimatpåverkan (CO2e) på 19 kg/mån, vilket motsvarar en årlig påverkan per patient med drivgasbaserad behandling på 439 kg. Detta är 25 gånger högre koldioxidavtryck än om man väljer en pulverinhalator som endast har en påverkan på 0,8 kg/mån, eller 17 kg per år för en patient som står på pulverbaserad behandling. Trots att Läkemedelsverket och flertalet regioner förespråkar pulver före spray vid likvärdig behandling, så ökar användningen av drivgasinhalatorer. Kan vi vända trenden?

Medverkande

Göran Hägglund, Samtalsledare, ReformSociety

Carina Örgård, 1:e vice ordförande i Strategiska nämnden, Västra Götalandsregionen, V

Fredrik Larsson, Regionstyrelsens ordförande, Region Värmland, V

Martin Anderson, Överläkare och forskare , Karolinska Institutet

Ron Llebklnd , Medicinsk chef, Vårdföretaget Meliva

Mikaela Odemyr, Förbundsordförande, Astma och Allergiförbundet

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 56

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Anne Carlsson, Senior rådgivare, Hälsa, ReformSociety, 0705522565, anne.carlsson@reformsociety.se

Webbplats: https://reformsociety.se

Senast uppdaterad: Måndag 9 juni 2025

Handikappanpassad WC

Handikappanpassad WC

Beskrivning av samhällsfrågan

Varje år drabbas 3 000 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Inom begreppet ryms äggstockscancer, livmodercancer, livmoderhalscancer och vulvacancer. Gynekologisk cancer är den näst vanligaste cancern hos kvinnor efter bröstcancer. Det är också bland de mest dödliga cancerformerna för kvinnor.

Utökad information om evenemanget

Under de senaste 25 åren har ungefär 1 200 kvinnor avlidit varje år i någon form av gynekologisk cancer. Men trots den höga dödligheten och de försämringar i livskvalitet som drabbar de som överlever, har patienter med gynekologisk cancer alltför länge hamnat i skymundan. För att förbättra prognosen och livskvaliteten för personer som drabbas av gynekologisk cancer finns mycket att göra. Tillgången till vård och behandling behöver förbättras. Det krävs konkreta åtgärder för att säkerställa att diagnostik, kortare väntetid till behandlingsstart, kvalitén på vården och behandlingens resultat. Satsningar på forsknings och kliniska studier krävs, såväl som satsningar på precisionsmedicin

Medverkande

Anna Vikström, Ledamot, Socialutskottet, S

Hanna Dahlstrand, Docent och överläkare vid sektionen för gynekologisk onkologi på ME Bäckencancer, Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Malin Sjölander, Vice ordförande i regionstyrelsen , Region Kalmar, M

Marianne Olsson, Medlem, Nätverket mot gynekologisk cancer

Mef Nilbert, Överläkare, professor, Lunds universitet, Sakkunnig, Socialstyrelsen

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning

Evenemangs-ID: 923

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Maria Ericson, Director Government Affairs & Communication, GSK, maria.b.ericson@gsk.com

Senast uppdaterad: Onsdag 11 juni 2025