Plats: Cramérgatan 3, Sal B23, plan 2

Beskrivning av samhällsfrågan

Partier som brukar kategoriseras som populister är numera största/näst största parti i flera europeiska länder. Är det framväxten av en nationalkonservativ, partifamilj vi bevittnar? Hur stora är skillnaderna mellan partierna? Vad händer med antietablissemangsretoriken när de når regeringsställning?

Utökad information om evenemanget

Väljarstödet för så kallat högepopulistiska partier har ökat under hela 2000-talet. Idag är partier som Alternativ för Tyskland, Reform UK och franska Nationell samling största eller näst största parti i nästan varenda europeisk demokrati. Tio år efter Brexit och Trumps första valseger är det ingen längre som talar om “peak populism”, snarare tycks det självklart att partierna är här för att stanna. Hur stora är likheterna och skillnaderna mellan partierna? Finns här en ideologisk stadga som gör det relevant att tala om en nationalkonservativ partifamilj? Hur skiljer sig denna från den gamla högern? Hur har Trump och Putin påverkat partiernas ideologi? Vad händer med antietablissemangsretoriken när de når regeringsställning?

Medverkande

Andreas Bergh, Docent i Nationalekonomi, Lunds universitet

Cecilia Garme, Fil Dr i Statsvetenskap

Andreas Johansson Heinö, Fil Dr i Statsvetenskap, Timbro

Catarina Starfelt, Redaktör, Timbro

Evenemangsinformation

Evenemangstyp: Samtal

Evenemangs-ID: 9067

Språk: Svenska

Förtäring: Nej

Arrangörsuppgifter

Kontaktperson: Andreas Johansson-Heinö, Fil Dr i Statsvetenskap, Timbro, andras.johansson.heino@timbro.se

Jonas Hinnfors, Professor emeritus i Statsvetenskap, Statsvetenskapliga förbundet, jonas.hinnfors@pol.gu.se

Senast uppdaterad: Fredag 17 april 2026